Trium Porr Filmer - Trium Sex

Trium Porr Filmer - Trium Sex
Lange Porno-Videos KOSTENLOS anschauen
Die Aktualisierungen dieses Menüs basieren auf Ihrer Aktivität. Die Daten werden nur lokal (auf Ihrem Computer) gespeichert und niemals an uns übertragen. Sie können auf diese Links klicken, um Ihren Verlauf zu löschen oder de-aktivieren .
Die Aktualisierungen dieses Menüs basieren auf Ihrer Aktivität. Die Daten werden nur lokal (auf Ihrem Computer) gespeichert und niemals an uns übertragen. Sie können auf diese Links klicken, um Ihren Verlauf zu löschen oder de-aktivieren .

Devil Babe Porr Filmer – Devil Babe Sex Finska Porrfilmerna I Hög Kvalitet Kommer Att Göra Ont Porr Filmer – Kommer Att Göra Ont Sex

av
adultbot
· Published 12.05.2021

av
adultbot
· Published 13.05.2021

av
adultbot
· Published 26.04.2021

Svensk Porr © 2022. Alla rättigheter reserverade.

Log in

Registration

Rosekamp

P
P p, antikva el. latinsk stil.
Pp, kursiv.
P. i. Rom. siffertecken = 400; P = 4,000.
— 2. Förkortning av lat. Publius. — 3. Förkortning av lat. post. — 4. Kem. tecken för en
atom fosfor. — 5. Förkortning av pois. — 6.
Markering av parkeringsplats för bilar. — 7.
Förkortning av pansarregemente. — S ä t t a
p f ö r, förhindra, av ty. ein P vorschreiben,
möjl. syftande på bruket a t t vid pest el. koppor
skriva ett P. (dvs. Pest, pest, cl. Pocken, koppor) på ett smittat hus.
p. 1. Förkortning av lat. pagina, sida i en
skrift, o. för pinxit, »har målat». — 2. Förkortning av piano; pp för piani'ssimo. — 3. Förkortning av piko- i beteckningar för måttenheter, t. ex. pF.
p-, förkortning för para- i namn på kemiska
föreningar.
Pa, kem. tecken för en atom protaktinium.
Pa cl. P e n n., förkortningar för Pennsylvania.
p. a., förkortning för per adress.
P a a r d e b e r g [pa'r-], berg i Oranj ef ristaten,
s.ö. om Kimberley,
där boerna under Cronje
kapitulerade 27 / 2 1900.
P a a s c h e [på'ske], F r e d r i k (1886—1943).
norsk litteraturhistoriker, prof. i Oslo 1920,
studerade särsk. fornnorsk litteratur. Bl. arb.
Kong Sverre (rg2o), Snorre Sturlason (1922) o.
tills. m. Francis Bull Illustreret norsk litteraturhistorie (från 1923) o. Landet med de märke skibene
(1938) om norska vikingatiden. Efter tyska
ockupationen av Norge 1040 föreläsare vid Uppsala univ. Tcol. hed.dr vid Uppsala univ. 1941.
Paasikivi [pa'si-], J uh o, f. r87o, finsk politiker,
diplomato. bankman. r 9 i 4
—34 verkst. dir. i KansallisOsake-pankki,
Finlands
största affärsbank.
Som
regeringens repr. delgav han
dcc. 19 r 7 de nordiska regeringarna Finlands självständighetsförklaring o. var maj
—nov. 1918 statsminister.
P. ledde de finska förhandl.
om fred med Ryssland i
Dorpat 1920, erhöll 1930 statsråds titel o. blev
1936 minister i Sthlm. Han spelade en mycket
betyd, roll i Finlands ekonomiska liv under
1920- o. 1930-talen. Okt.—nov. r939, mars T940
samt april rg44 ledde P. underhandlingarna i
Moskva med Ryssland. Efter krigsutbrottet 1939
minister utan portfölj i ministären Ryti till mars
r940, därefter till maj i94r minister i Moskva.
Som statsminister nov. 1944—mars 1946 gjorde
P. en betydande insats för Finlands återgång
till normala förbindelser med Ryssland o. valdes enhälligt till Mannerheims efterträdare som
president mars T946.
% \>, fraktur el. tysk stil.
{£ JJ, gotisk stil.
Pacelli [-tsjäiri], E u g e n i o, påven Pius
XII:s egentliga namn.
Paoemaker [pe^sm^k 8 ], eng., medhjälpare
åt idrottsman, särsk. vid hastighetstävlingar
för uppdrivandet av farten.
Paoh'elbel, J o h a n (1653—r7o6), tysk
organist o. tonsättare för orgel, föregångare till
Johann Seb. Bach.
Pach'er, M i c h a e l (omkr. 1435-98), tysk
målare o. bildhuggare, en av den
tyska sengotikens
främsta
konstnärer. Han sammansmälte sydtysk tradition med nordital. ungrenässans
Huvudverk: altarskåp i S:t Woltgane
i Österrike (1470t.), detalj, se bild.
Monografi av F,.
Hempel (1931)-
Pachuca
[patsjo'ka], huvudstad
i staten Hidalgo,
ö. mell. Mexico, i
ett
silvcrgruvdistrikt. 52.000 inv. (r94o).
Pacific [p°siff'ik] el. P. O c e a n [-å o 's} 0 n],
eng. namn på Stilla havet. — P a c i f i c b a n o r, namn på järnvägslinjer till Stilla havet i
För. Stat. o. Canada.
Pacifice'ra (av lat.), återställa freden. -—
P a c i f i s m', fredsrörelse.
— P a c i f i s t ' , fredsvän.
P a ' c i u s , F r e d r i k (1809
—91), tyskfödd musiker o.
tonsättare, r828—34 verksam vid hovkapellet i Sthlm,
från 1835 i Finland. Bl.
P:s tonsättningar märkas
Suomis
sång,
Runebergs
Värt land o. Soldatgossen
samt operan Kung Karls
jakt (1852) till text av Tc~
pelius. (Se bild.)
P a c k a r t o r g e t , fordom namn på nuv. Norrmalmstorg i Sthlm, där förr all salt fisk ompackades.
Paokbox", tätningsanordning kring kolvstång, roterande axel etc. En ställbar gland
pressar på en runt axeln lagd packning, så a t t
denna tryckes samman mellan axeln o. ett omgivande hölje.
Packis, isstycken, som av storm cl. ström
pressats samman o. tornat upp sig över varandra. Svårt sjöfartshinder.
P a c k n i n g . Tekn. Mellanlägg, som vid samPabjanioe f-nitt'se], stad i niell. Polen, voje- manpressning sluter gas- el. vätsketätt mellan
två
ytor. Består t. ex. av oljat läder, gummi,
vodskapet i-,6dé. 37,000 inv. (1946). Tyg-, papnprs- n. möhelfahriker.
Pactum
— 1298 —
roende på temperatur o. egenskaper hos det
medium, som skall hindras passera. Jfr Packbox.
P a c ' t u m , lat., svensk form p a k't u m, avtal, överenskommelse. Användes förr särsk. om
äktenskapsförord
(pactum
antenupt i a'l e). — P a c t u m tu r'p e, skamlig överenskommelse.
P a ' d a n g , stad på v. kusten av Sumatra,
Indonesien. 52,000 inv. (1930). Öns främsta
handelsplats o. exporthamn (utförsel av kaffe,
gummi m. m.).
Paddel el. p a g a j ' , kort åra med brett blad
(oftast 1 båda ändarna) för
kanot.
Paddington [p£edd'ingt ö n], vacker stadsdel
i n.v. London. 100,000 inv. (1945).
P a d d o c k , eng., inhägnat område för hästar.
Paddor, Bu/o'nidae, en familj klumpiga kortbenta groddjur utan tänder. Alla världsdelar
(n släkten), hos oss paddsläktet Bu'jo med 3
arter: v a n l i g a p a d d a n , B . bu'fo, upp till
Västerbotten, g r ö n f l ä c k i g a p a d d a n ,
B. vi'ridis, till Bohuslän o. Östergötland, samt
s t i n k p a d d a n , B. calami'ta, endast i Skåne,
Halland, Blekinge o. Bohuslän. Den sistnämndas hanar med strupsäck o. starkt läte. Nattdjur.
Paddtorsk, Ra'niceps ramVnus, liten svartaktig torskfisk med stort, brett huvud o. bakåt
starkt avsmalnande
kropp. Västkusten
på grunt vatten.
Som matfisk föga
använd.
Paddy [pasdd'i], diminutiv av Patrick, Irlands skyddshelgon; i England öknamn på
irländarna.
P a d e r b o r n [-bårrn']i stad i delstaten Nordrhein-Westfalen, v. Tyskland (prov. Westfalcn,
Preussen), vid fl. Pader. 42,000 inv. (1939).
Märklig, delvis romansk, delvis unggotisk katedral med två högkor från 1100—1300-t. o.
Bartolomeuskapellet fr. 1017, Tysklands äldsta
välvda hallkyrka. Katedralen liksom rådhuset
från 1612 i ruiner under Andra världskr. Filos.teolog, akademi (rest av univ., som fanns 1614
—1819). Industri o. handel. — Under medeltiden hausestad. — B i s k o p s d ö m e t P.,
stiftat 795, indrogs till Preussen 1803.
Paderew'ski, I g n a c y
(1860—1941), polsk pianist
o. politiker. Företog framgångsrika konsertresor i
Europa o. Amerika o. framträdde som tonsättare av
pianostycken, kammarmusik, två operor o. en symfoni. Under Första världskr. arbetade P. På Polens
återupprättande som stat,
blev jan. 1919 polsk konseljpresident o. utrikesminister samt representerade Polen vid Vcrsaillesfreden. Nationalistiskt missnöje med P:s jämförelsevis moderata politik framtvang dec. 1919
hans avgång. Vistades därefter mestadels i
Schweiz. Efter Polens sammanbrott i sept. 1939
blev han president i Polska nationalrådet i
Ångers, Frankrike. Begav sig 1940 till För.
Stat. o. avled i New York.
P a d i s j a ' h , pers., överkonung, storherre, förr
titel för turkiske sultanen; 1926 titel för Afghanistans härskare.
Pa'dova, ital. namnet för Padua.
P a ' d r e , it. o. sp., fader.
Padt-Brugg'e, D i o n y s i u s, höll. kopparstickare, verksam i Sverige under 1670-t.,
graverade bl. a. kungl. porträtt o. titelblad till
arbeten av Stiernhielm o. Rudbeck.
Padt-Brugg'e, H e r m a n , d. 1687, möjl, son
Paganini
till D. P., kopparstickare, verksam för Dahlberghs Suecia Antiqua.
Pa'dua, it. P a d o v a. 1. Provins i n.
Italien (Venetien), n. om nedre Adige. 2,141
kvkm, 668,000 inv. (1936). — 2. Huvudstad i
P. 1, vid Bacchiglione. 165,000 inv. (1947).
Bl. minnesmärken den bysantinskt påverkade,
kupoltäckta Sant' Antonio (1232—1307) med
bronsskulpturer av Donatello. Gattamelatas
ryttarstaty utanför kyrkan av samme konstnär,
Arenakapcllet, uppkallat efter en bredvidliggande romersk amfitcater, med märkliga fresker av Giotto, Palazzo della Ragione, kallat il
Salone (1172—1219) med loggior (1306), se bild.
Mantegnas fresker i Eremitanikyrkan förstördes helt vid ett bombanfall 1944. Univ. (grundat 1222). Livlig industri. — P., som var betydande redan under romartiden, skövlades 452
av Attila, var senare tidvis självständigt o.
kom 1405 under Venedig, 1797—1866 (utom
1805—14) österrikiskt.
Padueah [p°djo'ka], stad i Kentucky, ö. mell.
För. Stat. 34,000 inv. (1940).
P a ' d u s , lat., Po.
Paean [pea'n], dets. som paian.
Paeonia [peå'-], p i o n s l ä k t e t (fam.
Ranunculaceae), 15 arter örter o. buskar (Asiens
o. Europas tempererade delar, Medelhavsområdet). Hylle femtaligt, frukten 3—5 baljkapslar. I trädgårdar odlas allmänt former
med fyllda blommor av P. officina'lis, bondros, röd- el. vitblommig, samt P. albif!o'ra, luktpion, ljusröd-, vit- el. gulblommig, välluktande.
P a é r [paä'r], F e r d i n a n d o (1771 —1839),
ital. tonsättare, skrev 43 operor, bl. a. Camilla
(1799), Sargino (1803) o. Leonora (1804).
PaésielTo, G i o v a n n i (1740—1816), ital.
tonsättare, skrev omkr. 100 operor, bl. a. Barberaren i Sevilla (1783; Sthlm 1789), som var
mycket berömd, tills Rossini skrev sin liknämnda opera till samma text.
Paestum [päst'-], grek.
Poseidonia,
ital. P e s t o, forntida stad i Italien, 90 km s.ö.
om Neapel. Märkliga doriska tempelruiner,
särsk. Poscidontcmplct fr. 400-talet l'.Kr. (Se
plansch å Byggnadskonst.) Det fick betydelse
för nyklassicismens formuppfattning.
P a f l a g o n i e n , forntida landskap i n. Mindre
Asien, kom 64 f.Kr. under rom. välde.
Pa'fos, forngrek. stad på s.v. Cypern med
tempel helgat åt Afrodite, som troddes ha blivit
född här ur havets skum.
pag., förkortning av pagina.
P a g a j ' , dets. som paddel.
Pagani'ni,
Ni cco1ö
(1782—1840), ital. violinist,
väckte med sitt fulländade
spel o. eldiga föredrag den
största beundran i hela Europa; till P:s popularitet bidrogo i hög grad hans excentriska uppträdande o.
hemlighetsfulla levnad. Han
skrev för violin 24 kapricer, 2 konserter, variationer
ta. m. (Se bild.)
Paganus
— 1299 —
P a g a ' n u s , lat., benämning för lantbo (eg.
inv. i en pa'gas, det fornlatinska bysamhället),
sedermera beteckning för hedning, i motsats
till den mestadels kristna stadsbefolkningen. —
P a g a n i s m', hedendom.
Pagasai [-saj'l. forngrek. stad i Tessalien,
vid Voloviken. I P. ha gjorts fynd av ett stort
antal gravvårdar med målningar.
P a g e [pasj], fr., under medeltiden adlig
yngling i tjänst hos en furste; gosse, som är
kammartjänare hos förnäm man.
Page [pe'dsj], W a l t e r H i n e s (1855—
1918), amerik. diplomat o. publicist, För. Stat:s
ambassadör i London 1913—18. P. verkade ivrigt o. framgångsrikt för sitt lands deltagande
i kriget på ententens sida samt efterlämnade
hist. viktiga anteckningar, publicerade 1925.
P a g e h å r [pa'sj-], frisyr med lugg o. rakt
hängande cl. i nacken invikt halvlångt hår.
Kallas äv. p o 1 k a h å r. Användes urspr. av
pager vid hoven.
Pagell' el.
f 1 ä c k p a g e 11', PageWus
centrodon'tus, en täml. hög, 40—50 cm lång,
på rygg o. sidor mer el. mindre rödaktig, taggfenig benfisk. Allmän i Medelhavet. Har äv.
fångats vid västkusten.
Paget [pasdsj'it], V i ö l e t (1856—1935),
eng. författarinna, som under författarnamnet
V e r n o n L e e utgav konst-o. kulturhistoriska
skildringar (Genius Loci, 1905; sv. övers. 1907).
Pa'gina, förk. p. el. pag. (plur. pagg.), lat.,
sida i skrift el. bok. — P a g i n e'r a, numrera sidorna.
Pagnol [panjåll'], M a r c e 1, f. 1895, fransk
dramatiker, vars skådespel vunnit världsrykte
(Topaze, 1928, Marius, 1029, Fanny, 1931;
samtl. uppförda i Sthlm). Äv. romanförf. Led.
av Fr. akad. 1946.
Pagod [-å'd] (av sanskr. bhagavati, heligt hus),
europ. benämning på fristående tempel i Indien, Siarn, Burma, Kina o. Japan.
Pagopago [pang'åpang'å], huvudstad på
amerik. Samoaöarna, på Tutuila. 940 inv. (1940).
Flottbas.
P a h a n g ' , stat i Malajiska federationen, på
ö. Malackahalvön. 35,790 kvkm, 222,000 inv.
(1941). Huvudstad: Kuala Lipis.
Pah'lavi, annan form för pehlevi.
von der Pahlen [pa'l-], P j o t r A l e k s e j e v i t j (r745—1826), greve, rysk statsman, generalguvernör över Petersburg, huvudledare för mordet på Paul I 1801.
Pahr, tysk-ital. konstnärsfamilj, av vilken
tre bröder 1572 inkallades till Sverige av Johan
I I I för att biträda vid dennes slottsbyggen o.
en fjärde broder (Cristoffer) r573 av hertig
Karl. 1 . J o h a n n e s ( G i o v a n n i ) B a p t i s t a P., verksam på Borgholms, Kalmar o.
Älvsborgs slott. — 2. F r a n c i s c u s P., d.
1580, uppförde bl. a. slottskyrkan o. s. portalen
i Uppsala slott. — 3. C r i s t o f f e r P., ledde
byggandet av Nyköpings o. Eskilstuna slott. —
4. D o m i n i c u s P . , d. 1602, vars huvudarbete
är slottet Gustrow i Mecklenburg, ledde bl. a.
inredningsarbetet på Kalmar slott.
Paia'n el. P a e a n, i forntidens Grekland
läkekonstens gud (efter hand likställd med
Apollon); äv. en högtidlig sång till ära för
någon gud, vanl. Apollon.
Pai-ho, dets. som Pei-ho.
Paijkull, O t t o A r n o l d (1662—1707),
livländsk krigare, general i sachsisk tjänst,
kämpade under Stora nord. kriget mot svenskarna, av vilka han tillfångatogs i Polen (1705)
o. avrättades i Sthlm, ansedd som förrädare,
ehuru han ej svurit Sverige trohet.
von Paijkull, G u s t a f (1757—1826), frih.,
författare, zoolog; särsk. bekant för sin komedi
Ordensvurmen (1785), vars satir mot samtidens
Pajas
ordensväsen väckte stor förargelse. Som zoolog
studerade han särskilt insekter.
Pailleron [pajrå n s'], É d o u a r d (1834—
99), fransk dramatiker, skrev omtyckta komedier, bl. a. Le monde ou Von s'ennuie (1881;
Sällskap där man har tråkigt, s. å.).
Paine [pe'nj, T h o m a s
(i737—1809), eng.-amerik.
författare. P. verkade genom en rad ströskrifter ivrigt för de amerik. koloniernas
självständighetssträvanden, förfäktade senare i Kights of man (2 bd,
I79T—92; Människans rättigheter, 1792) Franska revolutionens idéer o. utvecklade i det märkliga arb. The
age 0/ reason (2 bd, T794—
96; Förnuftets tidevarv, 1865) deismens grundtankar.
Painlevé [pä n «l B ve'], P a u l (1863—1933),
fransk matematiker o. radikal politiker, prof. i
Lille 1887, i Paris 1892; utförde grundläggande
arb. rörande differentialekvationers teori, varöver
han äv. föreläste vid Sthlms
högskola 1895. Krigsminister mars—sept. 1917, konseljpresident
sept.—nov.
s. å. Efter kriget trädde P.
i främsta ledet i oppositionen mot Poincarés m. fl.
nationalistiska politik. Ånyo
ministerpresident
april—
nov. 1925, i samarbete med
Briand o. Caillaux, under
vilken tid Marockokriget o. Locarnoförhandlingarna
dominerade den polit. situationen.
Efter sin avgång var P.
till okt. 1929 krigsminister o. 1930—33 luftförsvarsminister i olika ministärer.
Paio'nios, grek. bildhuggare under
400-t.
f.Kr., känd för sin Nikestaty i Olympia fr. omkr.
420 f.Kr. (se bild).
Pair [pär], fr., pär.
P a i ' s i j , f. 1720, bulg.
författare, munk i Chilandarklostret på Atos
(Grekland). r762 utgav
P. Historien om bulgariska folket, dess härskare och helgon, vilket
arbete oaktat sin avfattning på kyrkslaviska
vann spridning bland folket o. blev av betydelse för nationalkänslans väckande.
Paisley [pe l 's!i], huvudstad i grevsk. Rcnfrew, Skottland, v. om Glasgow. 92,000 i n v .
(1946). Gammal stad. Huvudort för landets
textilindustri, särsk. garn- o. trådfabr. (firman
Coats).
Paj (eng. pie), urspr. eng. bakverk, fyllt med
kött, fisk, svamp, bär el. grönsaker.
Paj'ala, kommun i Norrb. 1.; Pajala landsf.distr., Torneå doms. 6,870 inv. (1947), därav
i Muouionalusta församling 1,377 o. i P a j a l a
f ö r s a m l i n g 5,493. Församlingen är sed.
1948 delad i två kyrkobokföringsdistr.: Pajala
o. Kaunisvaara.
Pajala och Korpilombolo tingslag, Norrb.
1., omfattar kommunerna Korpilombolo, Tärendö, Pajala o. Junosuando. 14,791 inv.
(1947). Torneå domsaga.
Paj'as (av pajazzo), upptågsmakare vid
cirkussällskap; lustigkurre; person utan värdighet i sitt skick.
Pajazzo
— 1300 —
Pajazz'0, it. 1. P. el. b a j a z z o, komisk
figur i det ital. folklustspelet. Jfr Pajas. — 2.
P a g 1 i a c c i. Opera med musik o. text av
R. I.eoncavallo; uppf. i Sthlm i:a gången 1893.
Pajou [pasjo'], A u g u s t i n (1730—1809),
fransk bildhuggare, vars bästa arbeten visa
övergången mellan rokoko o. nyklassicism. Huvudverk: utsmyckningen av teatern i Versailles.
Statyer o. porträttbyster, bl. a. av Madame
Du Barry.
P a ' k a , Caeloge'nys pa'ca, en omkr. 70 cm
lång, sydamerik. gnagare med högt o. klumpigt
huvud. Gulbrun med ljusa fläckar på sidorna.
P a k e r s b u r g [pc'k' ö sb°], stad i Väst-Virginia,
ö. För. Stat., vid fl. Ohio, 30,000 inv. (1940).
Pake'tgods, kolli, ej överstigande 20 kg i
vikt o. 150 kbdm i rymd. Indelas i fem viktklasser. Frakten beroende av avståndet.
P a k i s t a ' n , en vid Britt. Indiens delning *5/s
1947 bildad muhammedansk stat, omfattande
Baluchistan, Nordvästra gränsprovinsen, Sind,
Bahawalpur, Väst-Punjab {= Väst- Pakistan)
samt Öst;Bengalen med Sylhetdistriktet i Assam (= Öst-Pakistan). 935,000 kvkm o. 70.1
mill. inv. (Väst-Pakistan 795,000 kvkm o. 28.2
mill. inv. o. Öst-Pakistan 140,000 kvkm o. 41.9
mill. inv.). I Väst-Pakistan är 79.5 % o. i ÖstPakistan 67.8 % av befolkningen muhammedaner. — Namnet Pakistan präglades 1933 av
Rahinat Ali som en beteckning för de provinser, i vilka muhammedanerna utgöra majoriteten av befolkningen: Punjab, /4fghania ( = N o r d västra gränsprov.), Kashmir, Sind o. Baluchistan. — Huvudstad: Karachi. — Näringar: jordbruket är huvudnäring. Viktigaste produkter
äro vete, råg, ris, majs, te o. sydfrukter, jute o.
bomull. Bergsbruket ger bergolja (i Baluchistan), salt (i Sind) o. kol (i Bengalen). — Hist.
Muhammedanerna i Britt. Indien väcktes till
polit. medvetande, sed. britterna på 1890-t.
börjat utveckla självstyrande institutioner.
Det 190G grundade Muhammedanska förbundet
(All India Moslem Lcague) hävdade kravet, att
muhammedanerna som motvikt mot den vid
valen till de kommunala församlingarna på förhand givna hinduiska majoriteten skulle få bilda en egen valmanskår med r ä t t att utse repr.
enbart bland trosfrändcrna. Detta krav tillmötesgicks i 1909 års Morley-Mintoreform. I I,ucknowpakten 1916 accepterade kongresspartiet de
skilda elektoraten, men förhållandet mellan
hinduer o. muhammedaner försämrades under
de följande åren o. från 1922 ägde våldsamm
Sperma | Svensk Porr
Honolulu Porr Filmer - Honolulu Sex
Vera Porno Film Porr Filmer - Vera Porno Film Sex

Trium Porr Filmer - Trium Sex

Report Page