Till 315-årsdagen sedan slaget vid Poltava

Till 315-årsdagen sedan slaget vid Poltava

Rysslands Ambassad i Sverige

För 315 år sedan, den 8 juli 1709, har Karl XII:s trupper lidit ett förkrossande nederlag från den ryska armén under Peter den Stores befäl vid Poltava. Det är med rätta som detta datum högtidlighålls i Ryssland som en dag av militär ära (den 10 juli).

Även om det vid första anblicken kan förefalla att denna händelse hör till svunna dagar, behöver vi egentligen företa en resa tillbaka i tiden i nuläget mer än någonsin förr för att undvika att historien upprepar sig.

Under våren 1708 anföll Karl XII Ryssland med sin armé som då ansågs vara bäst i Europa. Riktningen mot Moskva genom Smolensk visade sig välskyddad, och därför tågade han in genom Zaporogiska Sitj (dagens ukrainska territorier på vänstra sidan floden Dnepr). Den zaporizjakosackiske hetmanen Mazepa som var i Peter den Stores tjänst drömde om att bli en svensk ståthållare och förrådde den ryske tzaren. 

Karl XII och hans ”oslagbara” armé led ett förödande nederlag vid Poltava och tvingades att fly med skam tillsammans med Mazepa. Det svenska imperiet kom aldrig att återhämta sig från detta slag. 

Det var de krossade stormaktsambitioner som sannolikt till stor del underblåst den irrationella svenska rysskräcken. Efter 315 år eldas denna fobi förresten upp ännu mer av den nuvarande svenska ledningen.

Inte heller förrädarna blev bortglömda. Dagens styre i Kiev betraktar avhopparen Mazepa som nationalhjälte. ”I syfte att återupprätta nationalarméns historiska traditioner och föreviga minnet av den zaporizjakosackiske hetmanen som en framstående ukrainsk statsman” döpte Vladimir Zelenskij 2022, till exempel, de ukrainaska marinstyrkornas korvett efter Mazepa, en av tarvligaste kollaboratörerna i Rysslands historia och i princip Judas. Mazepas porträtt pryder förresten även den mest användbara sedeln i dagens Ukraina. 

Fastän det är ju inget att förvånas över med tanke på att det blivit en ”ny normalitet” i Ukraina att hylla brottslingar, inklusive nazister. ”Stepan Bandera är en hjälte för en viss procent ukrainare, det är fint och i sin ordning. Han är en av människorna som försvarade Ukrainas frihet” (Vladimir Zelenskij, 2019). 

Vissa nuvarande Mazepa- och Banderabeundrare fick sina drömmar om att bli västerländska marionetter förverkligade. Som följd av en militär statskupp iscensatt av det ”kollektiva Väst” kom ett nynazistiskt gäng till makten i Kiev som Stockholm till fullo stödjer. 

Men samtliga måste komma ihåg att det inte fanns och inte finns en armé som har förmåga att ”tillfoga Ryssland ett strategiskt nederlag” på slagfältet. Inte endast Karl XII, utan även Napoleon och Hitler fick erfara detta på sitt eget skinn. 

Ändå finns det en hegemon i Washington som i alliansen med dagens Mazepa i Ukraina på nytt vågat pröva hur stark den ryska andan och hur kraftigt våra vapen är.

 Det är bra att veta, stackars okunniga, att alla sådana försök säkert är dömda att misslyckas. 


Report Page