Saige Porr Filmer - Saige Sex

🔞 KLICKA HÄR FÖR MER INFORMATION 👈🏻👈🏻👈🏻

Saige Porr Filmer - Saige Sex





Log in



Registration




50% - Netpublicator

A-DELEN · TORSDAG 25 JUNI 2015
Soligt
FOTO: NIKLAS GUSTAVSSON
NORDVASTRA
TIDNINGAR
SKANES
15°
Mulet
Växlande
molnighet.
Omkring
halvklart
Molnigt
Regn,
mulet
Inga badare så
långt ögat når.
Badvattnet i
Ängelholm får
godkänt i badproverna, men
är brrrr så kallt.
Samma vecka
förra året låg
temperaturen
på 18 grader, i
år två grader
B1
lägre.
Vecka 26
Lösnummer: mån–fre 20 kr,
lörd-sönd 30 kr
Tuffare
tag mot
migranter
4 Regeringen
vill förenkla rivning av
migrantläger. Och det ska bli kriminellt att tjäna pengar på andras tiggande.
A4
”Jag ser också den oro
och ångest som alltför
många små barngestalter måste bära på inför
loven.”
Ida Wallin skriver om sommarens baksida på
Åsikter.
B12
Stortorgets
framtid i fokus
4 Politiker och tjänstemän var i veck-
an ute i centrum och samlade in åsikter om hur Stortorget i framtiden ska
se ut. Mer caféer och restaurang året
B2
runt är en vanlig önskan.
Positiva miner runt börsklockan
För första gången någonsin hade Nasdaq Stockholm börsöppning i Båstad.
B5
Fullsatt när Ledin intog Sofiero
FOTO: BRITT-MARI OLSSON
Helsingborg. Helsingborgarna trotsade igår det blåsiga vädret för
årets konsertpremiär på Sofiero som inleddes av Tomas Ledin. B5
Snabbmatskedja i konkurs
Salads and smoothies hoppas på nya
ägare efter att ha försatts i konkurs. A19
Groteska bilder i barnporrhärva
På onsdagen avslutades rättegången
mot en 42-årig helsingborgare i vars
ägo polisen hittade bilder på spädbarn
som våldtas och småbarn som torteras.
INNEHÅLL: OPINION A2 · NYHETER A4 · VÄRLDEN A10 · KÖPENHAMN A14 · KULTUR A16 · EKONOMI A19 · BÖRS A21 · SERIER A24 · FAMILJ A26
SUCCÉSTART!
STOR KVALITETS-
HERRMODE SOM PASSAR. STORLEKAR FÖR ALLA.
GASVERKSGATAN 15, HELSINGBORG. WWW.NISSESHERRMODE.SE
B8
A2
TORSDAG 25 JUNI 2015
OPINION
Politisk chefredaktör, chef för ledarredaktionen: Heidi Avellan Twitter: @heidiavellan Blogg: Sydsvenskan.se/ledarbloggen
Redaktionssekreterare: Henrik Bredberg Ledarskribenter: Tobias Lindberg, Ingrid Runsten, Mats Skogkär
Vik ledarskribenter: Maria Elisson, Malin Nävelsö, Erik Svenning E-post: ledare@hd.se
HUVUDLEDARE
SIGNERAT
Den ökande flyktingströmmen visar att vi lever
i en globaliserad värld.
OBEROENDE LIBERAL
¡
På torsdagen håller
EU toppmöte med
stats- och regeringschefer från 28 medlemsländer. Problemen har hopat sig. Utöver Greklandskrisen, hotar Storbritannien att
lämna unionen efter en folkomröstning och kräver en ny giv. Lägg därtill
Ryssland som gör allt för att sabotera
och slå split genom att förhandla med
Grekland om lån och genom att stödja högerpopulister i EU-parlamentet.
Det som föranledde att EU-toppmötet utlystes var dock helgens drunkningsolyckor i Medelhavet.
Sedan år 2000 har över 25 000 båtflyktingar förlorat livet där. Senaste
veckan tros 1000 personer ha omkommit.
Med anledning av drunkningsolyckorna och trycket på Italien, ska
frågan om en solidarisk fördelning av
40 000 flyktingar tas upp.
Även om EU-kommissionens förslag om tvingande kvoter inte går igenom – Europeiska rådets ordförande
Donald Tusk ska ha förordat en fördelning på frivillig basis – så är diskussionerna om en gemensam flyktingpolitik igång, vilket är välkommet.
Flyktingpolitiken är ett av vår tids
mest brännande ämnen. Och den
ökande flyktingströmmen är ett
tecken på att vi lever i en globaliserad värld.
Nyligen gjorde FN en undersökning som visade att över 60 procent
av alla människor i den fattiga värl-
den skulle vilja flytta till den rikare
världen om de kunde.
Först bröt företag upp och blev globala. Nu bryter människor upp från
sin hembygd och blir kosmopolitiska.
Genom låga transportkostnader
går det att hålla kvar kontakten med
sitt gamla hemland, vilket märks inte
minst i det omfattande flygresandet
mellan Sverige och Irak.
Fattiga människor accepterar inte
längre sin lott. Varför ska de och deras
barn inte få del av samma välstånd?
I den rika världen finns möjligheten
att utbilda sig och möjligheten till
god sjukvård, sådant som ofta saknas
i den fattiga världen.
Svenska Dagbladet skrev i våras
om nigerianen Otaru Abdulrauf som
hade tagit sig till Sicilien efter att hört
att Europa ”är paradiset där pengar
växer i gräset, och lösningen på alla
problem finns.” Det viktigaste för honom var att få operera bort de bölder
han hade på hakan.
En kvinna som intervjuades i tidningen Vi kom till Sverige från Irak
för att hennes sjuke son skulle kunna få den vård han behövde. När hon
såg de vita björkarna trodde hon att
svenskarna hade målat träden, för att
svenskarna var så rika.
Drömmen om Europa för afrikaner och araber påminner om européernas dröm om Amerika för hundra
år sedan.
Bilden av Europa som en ointaglig fästning stämmer inte. Vore det
så skulle inte så många kasta sig ut
i skrangliga båtar för att korsa Medelhavet.
Till Australien kom fram till nyligen också båtar med flyktingar. Tills
regeringen beslutade att skicka tillbaka alla båtarna. Vilket, som Per
Gudmundson skriver på ledarplats
i Svenska Dagbladet, har resulterat
i att det inte längre sker några drunkningsolyckor – det har slutat komma
båtar.
I Sverige finns en retorik som går ut
på att alla som kommer flyr för sina
liv och skulle torteras till döds om de
stannade i sina hemland. Det blundas också för att den flyktingpolitik
som förs påverkar flyktingströmmarna, något som Kristdemokraterna försökte ta upp under den tidigare partiledaren Göran Hägglund, men som
blixtsnabbt avspisades som Sverigedemokratiskt.
Sveriges relativt generösa regler,
särskilt för ensamkommande, har resulterat i att Sverige tar emot överlägset flest asylsökande per capita
– ibland också i absoluta tal – i västvärlden.
Svenska regeringar har länge argumenterat för att andra europeiska
länder, i likhet med Sverige, bör ta ett
större ansvar. Flyktingarna ska fördelas mer solidariskt mellan medlemsländerna, har argumentet varit.
Ytterst handlar valet av flyktingpolitik om vad vi vill ha för samhälle.
För att svara på det ställer filosofen
John Rawls frågan:
Om du inte visste om du skulle födas fattig eller rik, vilket samhällssystem skulle du välja?
I vår globaliserade tid bör kanske
frågan lyda:
Om du inte visste om du skulle födas i ett fattigt eller rikt land, vilken
typ av flyktingpolitik skulle du välja?
HELSINGBORGS DAGBLAD 25/6 2015
KORT SAGT
Rätt beslut
om radio
4 Regeringen har
lyssnat på de kritiska remissinstanserna och skrotar
planerna på en
övergång till digital
radio. Beskedet
i går från kulturminister Alice Bah
Kuhnke (MP) om att
planerna på DABradio läggs på is på
obestämd framtid
möttes av kritik från
branschföreträdare,
men är vägrundat.
Hela landet måste
kunna nås, speciellt
viktigt i en krissituation.
Det hade
●
” naturligtvis
varit
väldigt intressant att kunna vara med
och påverka,
men samtidigt är det ju
skönt att inte
behöva gå till
svenska riksdagen och
försöka förankra eventuella nya lån till
Grekland.”
Finansminister
Magdalena Andersson (S) om att
Sverige är på åskådarplats när euroländerna söker
lösningar på den
grekiska krisen. TT.
Svenska Poseidon räddar flyktingar på Medelhavet
Carl Milles skulptur
Sjöfartsmonumentet
blickar ut över Sundet
från Helsingborg
sedan 1923.
En tidning, tre editioner
Helsingborgs Dagblad,
Nordvästra Skånes Tidningar
och Landskrona Posten
Lars Johansson Chefredaktör,
stf ansvarig utgivare
Heidi Avellan Politisk chefredaktör
Lars Dahmén Vd, ansvarig utgivare
Pia Rehnquist Stf ansvarig utgivare
Anna Bergenström Redaktionschef
Ann Carlsson Adm redaktionschef
Rakel Chukri Kulturchef
FOTO: KBV 001 POSEIDON / KUSTBEVAKNINGEN
Här finns vi
Växel: 042-489 90 00
Post: 251 83 Helsingborg
Besök: Vasatorpsv 1, Helsingborg
Redaktionen: redaktionen@hd.se
Företags- och platsannonser:
telefonannons@hd.se
E-post till medarbetarna:
fornamn.efternamn@hd.se
Kundservice
Gör dina ärenden på hd.se/minhd
dygnet runt, eller ring 020-23 24 00.
Prenumeration: mån-fre kl 8-16.30.
Epost: kundservice@hd.se
Privatannons: För personlig service
över disk mån-fre kl: 8-14.
Telefon: 020-23 24 00, kl 8-16.30.
Epost: privatannons@hd.se
Skolan är
bäst där
hemma.
L
arm från Rumänien om att
barn tas ur skolan för att följa med mamma och pappa
till Sverige väcker oro. I vissa
kommuner, som Göteborg, får barn
till utländska tiggare gå i skolan. En
ryckig skolgång på ett främmande
språk ger dock inte dessa barn en ljusare framtid. Det gör däremot en bra
utbildning.
Barnen behöver stanna i skolan
i sina hemländer. För att det verkligen
ska bli det bästa alternativet krävs att
också deras föräldrar kan bygga en
framtid där. Varje land inom EU har
ett ansvar för sina egna medborgare
och allra mest för barnen.
I årets Eurovision Song Contest
framförde Voltaj från Rumänien en
låt med budskapet att föräldrar måste komma hem till sina barn. Tusentals barn lämnas hemma medan föräldrarna åker utomlands för att arbeta eller för att tigga. Men att ta barnen med på en resa till hemlöshet och
utsatthet, en resa som avbryter skolgången, är det sämsta alternativet.
Genom att låta barn som bara tillfälligt vistas i landet gå i svensk skola riskerar Sverige att cementera problemen.
”Om det svenska samhället sänder
ogenomtänkta signaler kring barnoch skolfrågan riskerar vi att bidra till
att barn rycks ur en pågående skolgång” skriver Martin Valfridsson, nationell samordnare för arbetet med
utsatta EES-medborgare, och Rickard Klerfors, biståndsansvarig på biståndsorganisationen Hjärta till Hjärta på DN Debatt.
Regeringen har presenterat ett åtgärdspaket för utsatta EU-migranter.
Det finns redan ett samverkansavtal
mellan Sverige och Rumänien. EU ställer förnyade krav på att Rumänien använder avsatta strukturfonder till att
bland annat förbättra romernas situation. Det är ett långsiktigt arbete med
många aktörer och det löser inga akuta problem på gatorna. Men det gör
inte svensk skola för alla barn heller.
LEDARSKRIBENT.
MALIN NÄVELSÖ
malin.navelso@hd.se
Om tidningen uteblir
Gå in på utebliventidning.se eller ring Tidningsbärarna 0771–39 04 00, kl 6-18. Ringer du före
9.00 så kan vi se till att du i de flesta fall får
tidning under dagen. Bor du i 0430-området:
Kontakta VTD, 035-16 07 50, mån-fred 7–16,
lörd 7–12, sönd 7-13 eller vtd.se/reklamation.aspx
Vi strävar efter att din tidning ska finnas
i lådan senast kl 6 mån-fre och kl 7 på lör-sön.
Prenumeration
Alla dagar (mån-sön)
12 mån 3 080 kr
Autogiro 257 kr/mån
Helg (fre-sön)
12 mån 2 520 kr
Autogiro 210 kr/mån
E-tidning 12 mån 1 860 kr
Autogiro 149 kr/mån
Texter, bilder och annonser lagras och publiceras elektroniskt. Den som sänder material till tidningen anses medge elektronisk lagring/publicering. Insänt material kan publiceras i ytterligare distributionskanaler som ingår i Sydsvenska Dagbladet AB:s koncern. För ej beställt material ansvaras ej.
A3
TORSDAG 25 JUNI 2015
OPINION
Debattredaktör: Eva Rothstein aktuella@sydsvenskan.se 040-28 10 13
Twitter: @aktuella Fler debattartiklar på Sydsvenskan.se/opinion
Debattredaktör: Eva Rothstein aktuella@hd.se 040-28 10 13
Twitter: @aktuella Fler debattartiklar på hd.se/ledare
AKTUELLA FRÅGOR
FOTO: HUSSEIN EL-ALAWI 2012
Jobbmässa i Malmö. Kommunen ska investera i jobbskapande tillväxt som gagnar stadens invånare och näringsliv, skriver Katrin Stjernfeldt Jammeh.
”Därför är målet är att skapa minst
30 000 nya jobb i­ Malmö fram till år 2025.” 4 Nu läggs grunden
för att ge tillväxten ett
rejält uppsving, skriver Katrin Stjernfeldt
­Jammeh (S), kommunstyrelsens ordförande
i Malmö.
E
n minskad arbetslöshet är det enskilt effektivaste och viktigaste
verktyget för att minska
klyftorna i Malmö. Därför
är nu målet att skapa minst
30 000 nya jobb i Malmö
fram till 2025. Tillsammans med Köpenhamn är Malmö den
ekonomiska och kulturella motorn i Öresundsregionen och spelar en betydande roll för tillväxten i såväl
Skåne som resten av Sverige.
Jobb och tillväxtskapande åtgärder är grundläggande både för regionens
utveckling och för att klara det nationella målet att
Sverige ska ha EU:s lägsta
arbetslöshet 2020.
Fler Malmöbor måste få
möjlighet till egen försörjning. Det är när Malmöborna kan växa som Malmö växer.
Att fler kommer i arbete
är också en central del för
att skapa social rättvisa,
och göra Malmö till en socialt hållbar stad.
Fler i arbete ger ökade skatteintäkter, något som långsiktigt säkrar stadens förmåga att erbjuda bra förskolor och skolor samt en bra
omsorg till Malmös äldre.
Ungdomsarbetslösheten
sjunker såväl i Malmö som
i Skåne och i Danmark. Det
är glädjande, men det finns
ingen anledning att luta sig
tillbaka. För att nå Socialdemokraternas nationella
mål, EU:s lägsta arbetslöshet år 2020, och det lokala
målet för Malmö på minst
30 000 nya jobb de närmas-
te tio åren krävs en kraftsamling för jobb och tillväxt. Malmö kommun ska investera i jobbskapande tillväxt
som gagnar stadens invånare och näringsliv. Det
ska ske genom ett bra företagsklimat och insatser för
att få fler huvudkontor att
flytta till Malmö och Öresundsregionen, där Köpenhamns flygplats Kastrup är
ett givet dragplåster. Stadens attraktionskraft ska
öka och förutsättningarna
för internationella medarbetare förbättras.
Fler Malmöbor måste
rustas för att kunna ta de
jobb som växer fram.
Kommunens förskoleoch skolsatsning ska fortsätta och studie- och yrkesvägledningen förstärkas, liksom möjligheten till
praktik och sommarjobb.
Allt för att förbättra möjligheterna till anställning.
För att skapa en mer
sammanhängande regional och internationell infrastruktur krävs nya investeringar i transporter.
De måste bli enklare för
människor som bor i Skåne att ta sig till jobbet, oavsett om det är i Lund, Trelleborg, Kristianstad eller
Malmö.
Det behövs nya fasta förbindelser över Öresund för
att öka möjligheterna att
åka över Sundet, men också för att avlasta Öresundsbron. Det blir särskilt viktigt när Danmark knyts
ihop med Tyskland genom
Fehmarn Bält-förbindelsen,
samtidigt som de stundande Sverigeförhandlingarna på regeringens uppdrag
utreder snabbtåg mellan de
svenska storstäderna.
Södra Sverige kommer
att kunna knytas ihop med
Danmark och norra Tyskland på helt nya sätt. Till-
sammans kan de forma ett
nytt nordeuropeiskt tillväxtcentrum.
Det behöver därför satsas
ännu mer på innovationsutveckling för att göra Malmö och omkringliggande
kommuner intressantare
för investerare. Det stärker
Malmös position i den globala konkurrensen om tillväxt och arbetstillfällen och
det lägger grund för social
hållbarhet.
Malmö är världsledande
inom grön tillväxt och hållbar stadsutveckling, en position som ska stärkas och
utvecklas genom kloka,
gröna, hälsosamma och
lönsamma lösningar. Malmös roll som internationell
försökskommun för klimatanpassning, förnybar energi och hållbar stadsutveckling ska vidareutvecklas. Nu läggs grunden för att
ge tillväxten ett rejält upp-
sving och för att skapa betydligt fler arbetstillfällen
i Malmö, i Skåne och i Sverige – och samtidigt ge förutsättningar för en starkare
välfärd och ett socialt hållbart Malmö, där alla Malmöbors kompetens och resurser tas tillvara.
Katrin Stjernfeldt Jammeh
SKRIBENTEN
4 Katrin Stjernfeldt Jammeh
(S) är kommunstyrelsens ordförande i Malmö.
ARBETSLÖSHET OCH BRIST PÅ ARBETSKRAFT · BÄTTE MATCHNING BEHÖVS
S
ituationen är
ohållbar. Det får
inte vara så att
det råder hög arbetslöshet samtidigt som
utbudet av lediga jobb är
större än på länge.
Regeringen ser nu över
hur matchningen mellan
ungdomars val av utbild-
ning och efterfrågan på arbetsmarknaden kan förbättras och hur fler ska motiveras att välja gymnasiala
yrkesutbildningar.
Vi vill också att yrkesprogrammen ska ge behörighet till högskola, något
som togs bort av den förra regeringen. Enligt Skol-
verket är det ett skäl till
att många elever idag väljer bort yrkesutbildning på
gymnasiet.
Trädgårdsbranschen
behöver enligt rapporten Kris i trädgårdsbranschen anställa 2 500 personer om året samtidigt som
endast 150 personer utbil-
das årligen. Det skrev Helén Källholm, vd för Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, och Katarina
Evenseth, ordförande i föreningen Sveriges kyrkogårdschefer, på Aktuella
frågor 16/6.
Liknande matchningsproblem finns inom en
mängd andra områden,
även om vissa branscher,
såsom trädgård, sticker ut
i statistiken.
SKRIBENTEN
Aida Hadzialic
4 Läs
hela inlägget på tidningens sajt under Opinion, Aktuella frågor.
4 Aida Hadzialic (S) är gymnasie- och kunskapslyftsminister.
A4
TORSDAG 25 JUNI 2015
NYHETER
Chef: Sofia Nilsson 042 489 92 82 Biträdande chef: Brith Lindahl 042 489 92 52
E-post: redaktionen@hd.se Redaktionen: 042-489 90 00
Nyhetstips: 020-10 01 80 Kundtjänst: 020-23 24 00
EU-MIGRANTER
Rita från Rumänien är rädd för ett överfall på campingen men är ändå lycklig över att vara i Sverige och kunna samla in pengar till sina släktingar.
En kall natt i tältet på
Stenbrogårdens camping
HELSINGBORG
4 De spontana migrantlägren togs bort
och ersattes med Stenbrogårdens camping, en fungerande lösning enligt kommunen.
Rita från Rumänien bor där i tält. Hon
minns inte när hon sov en hel natt senast
för kylan, men är ändå nöjd med tillvaron
i Sverige.
Hon plockar upp mynten
som ramlat ner mellan gallerspringorna vid ingången
till Maxi.
57-åriga Rita trodde aldrig hon skulle komma till
Sverige men efter en lång
bilfärd är hon här för att
samla in pengar till svärdotterns barn som har autism.
– Midsommar var en bra
helg, då ville många ge mig
pengar.
Här står hon tio timmar
i sträck för att sedan återvända till iglootältet på
Stenbrogårdens camping.
Det blev Helsingborg
stads lösning att erbjuda
EU-migranterna plats här
istället för de spontant uppbyggda lägren i parker och
grönområden, sådana läger
som regeringen nu vill att
det ska bli lättare att avhysa från.
– Alla är så fattiga i Rumänien, här är det jättebra.
Hemma har jag ingenting.
Här får jag en slant att äta
för och ett tält, säger Rita.
En efter en dimper kronorna ner i pappmuggen. Oftast blir det grönsaker, eller en vara med nedsatt pris
till middag. Allt för att spara pengar till släktingarna
där hemma.
”Vi är rädda hela
tiden, rädda att
någon ska överfalla oss i tälten. ”
Rita från Rumänien.
Det duggar och regndropparna knastrar mot
tälten som står uppställda
i en dunge på Stenbrogårdens campingplats ett par
hundra meter från Maxi.
Här har drygt 40 EU-migranter bott sedan slutet av
april.
Det är öde i lägret när
vi går runt. Kastruller,
soppåsar och burkar med
inlagd fisk samsas vid tälten. I köket lagar drygt 40
personer sin mat på spisen
med fyra plattor. En handfull migranter har lämnat
lägret sedan april.
I tisdags räknade Per
Pehrsson, samordnare i frågor som rör EU-migranter,
Helsingborgs stad, till 44
personer.
I slutet av april erbjöds kommunen tältplats för cirka 50 EUmigranter på Stenbrogårdens camping.
– Resten har rest hem, en
del har fått hjälp med hemresa av kommunen.
För att lösa problemet
med människor som bor
i parker och naturområden
ordnade Helsingborgs stad
tillfälligt boende på Stenbrogårdens camping.
I samband med flytten
togs samtliga läger bort
i centrum. EU-migranterna fick löfte om att de kunde bo i lägret i tre månader.
Det är ännu ovisst vad
som händer till
Tre Tikar Suga Min Porr Filmer - Tre Tikar Suga Min Sex
Förförd Av Mommy Porr Filmer - Förförd Av Mommy Sex
Blond Och Tränare Porr Filmer - Blond Och Tränare Sex