Latin Wikipedia
⚡ ALL INFORMATION CLICK HERE 👈🏻👈🏻👈🏻
Latin Wikipedia
^ [ a b ] Vilborg, Ebbe (2009) (på svensk). Norstedts svensk-latinska ordbok: 28.000 ord och fraser (2. uppl.). Stockholm: Norstedts akademiska förlag. Libris 11281789 . ISBN 978-91-7227-572-0
^ Upsala Nya Tidning , 2009-09-14.
^ Wikander, Ola (2007): Ett träd med vida grenar: De indoeuropeiska språkens historia , s. 43. Prisma. Läst 27 december 2014.
^ Ord för alla, sida 9, Bokförlaget Prisma , Stockholm 1993, ISBN 91-518-2586-4
^ Ord för alla: 25 000 lånord och deras ursprung ([Ny, utök. utg.] /1. uppl.). Stockholm: Prisma. 1993. Libris 7407865 . ISBN 91-518-2586-4
^ [ a b c d e f g h i j k l m n o p q r s ] Janson, Tore (2002). Latin: kulturen, historien, språket . Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 8560512 . ISBN 91-46-18335-3
^ Cavallin, Christian (1875-1876) (på latin). Swensk-latinsk ordbok [Elektronisk resurs ] (Stereotyperad uppl.). Stockholm: Beijer. Libris 10238209 . http://runeberg.org/swelatin/
^ ( Helander, Hans (2004) (på latin & engelska). Neo-Latin literature in Sweden in the period 1620-1720: stylistics, vocabulary and characteristic ideas (i serien Acta Universitatis Upsaliensis . Stockholm: Uppsala Universitet. Libris 9748949 . ISBN 91-554-6114-X
^ ( Krister, Östlund (2000) (på latin & engelska). Johan Ihre on the origins and history of the runes: three Latin dissertations from the mid 18th century . Uppsala: Uppsala Universitet. sid. 31–77. Libris 8359707 . ISBN 91-554-4642-6
^ ( Sikeborg , Urban (2022) (på latin & eng). Latin för släkthistoriker. Ord, fraser och begrepp – från Vasatid till 1800-tal. Tredje, utökade upplagan . Solna: Sveriges Släktforskningsförbund. ISBN 978-91-89310-11-7
Latin , på latin lingua latīna [ 1 ] eller latīnus sermo , [ 1 ] är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa . Skillnaden mellan talspråk och skriftspråk i romarriket var redan tidigt stora och accelererade. Termen vulgärlatin används när man verkligen syftar på romarnas talspråk. De äldsta bevarade inskriptionerna är från 500-talet f.Kr. Språkets namn kommer av den italienska regionen som under antiken hette Latium (nuvarande Lazio).
Latin är ett indoeuropeiskt språk inom språkgruppen italiska språk . Den äldsta formen av latinet kallas gammallatin eller fornlatin, och delades med tiden upp i överklassens språk klassiskt latin och de folkliga talspråken i romarriket, vulgärlatinet .
Klassiskt latin ersattes allt mer av vulgärlatin i och med att vägnätet förföll under romarrikets senare tid. Först i och med Frankerriket på 700-talet förbättrades kommunikationerna i Västeuropa, men då hade dialektskillnaderna i vulgärlatin blivit så stora att vanligt folk hade svårt att förstå varandra. Från 800-talet och framåt kan man se dialekterna som skilda språk, de romanska språken .
Klassiskt latin användes länge som vetenskapens internationella skriftspråk och som lingua franca i stora delar av Europa. Inom systematiken används latin tillsammans med grekiska för vetenskapliga namn på djur -, växt- och andra arter , och används också för namn på sjukdomar och inom anatomin . Dessutom är grundläggande kunskaper om latin fortfarande betydelsefulla för att förstå europeisk historia och europeiska språk.
Utbildningar i latin finns i Sverige alltjämt både i gymnasieskolan och vid universiteten . År 2009 ägde den fjortonde internationella kongressen om nylatin rum vid Uppsala universitet, då 200 experter från många länder debatterade nylatinets senaste utveckling. [ 2 ]
Klassiskt latin ses ofta som ett utdött språk, men det har aldrig varit ett levande språk då romarna utanför en mycket liten elit talade sitt modersmål vulgärlatin. I och med den obrutna förmedlingen över generationerna från vulgärlatin till de moderna romanska språken kan det ses som ett levande språk. Många studerar dock fortfarande latin, och det är officiellt språk i Vatikanstaten .
Latin ingår i den italiska språkgruppen jämte bl.a. de utdöda språken faliskiska , oskiska och umbriska . Latin tillhör den latinofaliskiska språkgrenen. [ 3 ] De italiska språken fördes till Italienska halvön av migrerande stammar under 800- eller 700-talet f.Kr. Den dialekt som talades i Latium runt floden Tibern – där den antika romerska civilisationen skulle uppstå – utvecklades till latin. Klassiskt latin brukar hänföras till den ungefärliga perioden 175 f.Kr. – 200 e.Kr. [ 4 ]
Det latin som talades i senantiken , ungefär tiden 200 – 700 brukar kallas senlatin . Detta övergick successivt till medeltidslatin , som med viss överlappning brukar hänföras till tiden ungefär 600 – 1 500. [ 5 ]
Även om överlevande romersk litteratur från antiken består nästan uteslutande av klassiskt latin, utgjordes det faktiska talade språket hos allmogen i det Västromerska riket av vulgärlatin . Det klassiska latinet var snarast en förfinad version av talspråket. Skillnaden ligger i stilnivå; i nästan alla språk uppstår ett officiellt språk efter en utbredd läsförståelse.
Latin var under lång tid det juridiska och administrativa språket i det romerska imperiet. Men samtidigt var klassisk grekiska ett andraspråk hos den välutbildade eliten, då stora delar av litteraturen och filosofin som studerades av överklassen var författad på grekiska. I imperiets östra halva – vilken skulle bli Bysantinska riket – efter Väst- och Östroms slutliga splittrande år 395, ersatte grekiskan i slutänden latinet som det juridiska och administrativa språket; det hade under lång tid varit lingua franca för österländska romarmedborgare av alla samhällsklasser.
När det Västromerska riket dog ut i slutet av 400-talet dog samtidigt det klassiska latinet ut. Men vulgärlatinet levde vidare och utvecklades så småningom till olika dialekter, och därefter till olika språk, de romanska språken . De romanska språken är bland andra italienska , spanska , portugisiska , franska och rumänska . Man kan säga att dessa språk är nutida former av latinet. Med sina tre genus , fem deklinationer , sex kasus , och trehundra olika böjningsformer för verben är latinet ett betydligt mer flekterande språk än de romanska språken.
Jämfört med moderna romanska språk är latinet mycket strukturerat och avancerat. Det har ett ganska rikt system av böjningar och därför en relativt fri ordföljd, på ett strukturerat sätt.
Latinet böjer substantiv och adjektiv på dessa sätt:
Böjningen av substantiv och adjektiv delas in i fem deklinationer .
Följande tempus finns: presens , imperfekt , perfekt , pluskvamperfekt , futurum simplex och futurum exaktum . Verben böjs också efter person och numerus . Verbböjningen har fyra konjugationer . Ett enda latinskt verb har trehundra olika ändelser.
Exempel:
Presens indikativ av verbet laváre , "tvätta":
Presens indikativ av verbet habére , "ha":
Presens indikativ av verbet ésse , "vara":
Personliga och även possessiva pronomen utelämnas i allmänhet i latin och tillsätts endast om de är betonade och behövliga. Normalt är amo , "jag älskar", mindre normalt är ego amo , som betyder samma sak.
Latinet har varken obestämd artikel (en, ett) eller bestämd artikel (den, det). Beroende på sammanhanget i en latinsk mening kan då silva , "skog", översättas till svenska som "skog", "en skog" eller "skogen" och silva magna , "stor skog", kan översättas som "stor skog", "en stor skog" eller "den stora skogen". I vulgärlatin började räkneord "unus, una, unum" fungera som obestämd artikel medan pronomenet "ille, illa, illud" användes ofta som bestämd artikel.
En latinsk ordföljd är oftast subjekt-objekt-verb, som avis silvam videt , "fågeln ser skogen" eller Aemilia silvam videt , "Aemilia ser skogen". [ 6 ] Den här regeln följs vanligtvis, men man kan kasta om orden för att framhäva ett visst ord. [ 6 ]
De flesta latinska ord betonas på näst sista stavelsen , som på latin heter ( sýllaba ) paenúltima . [ 6 ] Exempel på ord är rósa 'ros', amícus 'vän', och argéntum 'silver'. En mindre del av orden betonas på näst näst sista stavelsen, ( sýllaba ) antepaenúltima . [ 6 ] Exempel på ord är fémina 'kvinna', óculus 'öga' och cérebrum 'hjärna'.
Latin skrivs inte med accenter , men accenter används ibland som hjälpmedel för att visa ordens betoning.
Det antika latinet hade inte gemener (små bokstäver) utan bara versaler (stora bokstäver). Det antika latinet skrevs heller inte med skiljetecken och mellanrum mellan orden. Men emellanåt användes halvhög punkt mellan orden.
Skrivet latin såg då ut så här, jämfört med dagens skrivna latin:
SENATVSPOPVLVSQVEROMANVS - Senatus populusque romanus . - Senaten och det romerska folket.
SEDQVIDTVSTRISTISAMABO - Sed quid tu's tristis, amabo? - Men varför är du ledsen, kära du? ( Plautus ) [ 6 ]
CONSVETVDINIS·MAGNA·VIS·EST - Consuetudinis magna vis est. - Vanans stora makt är (vanans makt är stor). ( Cicero ) [ 6 ]
Versalerna blev efter hand besvärliga att skriva. Romarna utvecklade då en kursiv stil som gjorde det snabbare att skriva och som även gav upphov till våra dagars gemener.
Växter, djur, svampar, bakterier och andra arter har än i dag till stor del vetenskapliga namn på latin.
Latinska ord används ofta också inom läkaryrket för att benämna sjukdomar, kroppsdelar och dylikt. Härvid är det nylatin som gäller. För företeelser som inte fanns på romarrikets tid, skapar man nya ord "på latinskt vis", på samma sätt som Linné gjorde, när han namnsatte växter och djur. Se vidare läkarlatin .
Även sedan latin ej längre talades allmänt och i princip blivit ett dött språk, kvarstod det som ett lingua franca i vetenskapsvärlden i Europa. Därvid krävdes nybildningar för begrepp som inte fanns under romarrikets tid. Detta språk kallas nylatin, och var på sitt sätt levande inom vetenskap, litteratur och politik ända till början på 1800-talet. Än idag lever latin ett skuggliv inom medicin och biologi, när nya rön ska ges namn som ska vara entydigt begripliga internationellt utan förbistring av moderna språk
Den mest omfattande analysen av det svenska nylatinets utmärkande egenskaper och bärande teman i den stormaktstida litteraturen återfinns i latinprofessor emeritus Hans Helanders Neo-Latin literature in Sweden in the period 1620–1720 (2004). [ 8 ] Krister Östlund har sammanfattat nylatinska särdrag som vanliga stavningsvarianter och typiska formuleringar i svenska 1700-talsdissertationer i sin avhandling Johan Ihre on the origins and history of the runes (2000). [ 9 ] En ordbok med nylatinska termer (som yrkesnamn och dateringar) och fraser från ca 1500–1800 är Latin för släkthistoriker (tredje utgåvan 2022). Dess introduktionskapitel behandlar bl.a. det äldre latinuttalet i Sverige och hur man latiniserade svenska ort- och personnamn och då särskilt en mycket vanlig typ av tillnamn som skapades utifrån ortnamn med hjälp av latinska och grekiska suffix. [ 10 ]
Från Julius Caesars Commentarii de Bello Gallico ("Kommentarer om det galliska kriget"):
Gallia est omnis divisa in partes tres, quarum unam incolunt Belgae, aliam Aquitani, tertiam qui ipsorum lingua Celtae, nostra Galli appellantur. Hi omnes lingua, institutis, legibus inter se differunt. Gallos ab Aquitanis Garumna flumen, a Belgis Matrona et Sequana dividit. Horum omnium fortissimi sunt Belgae, propterea quod a cultu atque humanitate provinciae longissime absunt, minimeque ad eos mercatores saepe commeant atque ea quae ad effeminandos animos pertinent important, proximique sunt Germanis, qui trans Rhenum incolunt, quibuscum continenter bellum gerunt.
Inom 1 - 10 böjer latinet ett, två och tre efter numerus , genus och kasus precis som substantiv och adjektiv . Resten böjs inte.
nihil , nil - noll (betyder egentligen "ingenting")
Latinska (romerska) tal skrivs även med versala bokstäver. I engelskspråkig litteratur används gemena tecken med samma betydelse; ibland skrivet inom parentes.
I - 1
De ord som inte betonas på näst sista stavelsen anges här med accenter . De ord som anges inom parenteser kan man välja om man ska använda dem eller inte. Sammanhanget kan avgöra om man vill använda dessa ord eller inte.
Aliquando - Ibland (ordagrant: detsamma)
Aut étiam aut non respondere - Svara antingen ja eller nej (ordagrant: detsamma.')
Ave (till en person) , Avete (till flera personer) - Var hälsad (ordagrant: [ 6 ] 'var hälsad', 'goddag')
Bene! - Bra! (ordagrant: 'gott'; [ 6 ] adverbform av adjektivet bonus , 'god'.)
Cur? - Varför? (ordagrant: detsamma)
Forsan; Fortasse - Kanske (ordagrant: detsamma)
Grátias tibi ( ago ) ! - Tack! (ordagrant: '(Jag driver) tackar åt dig!')
Hora quinta est - Klockan är fem (ordagrant: 'Timmen är den femte.')
Intélligo - Jag förstår (ordagrant: [ 6 ] detsamma)
Ita (est) , Ita vero , Sic ( est ), Étiam - Ja
Loquerisne Latine? - Talar du latin? (ordagrant: 'Talar du latinskt?' -ne i slutet av ett ord visar att det är en fråga; loqueris betyder 'du talar')
Magnas grátias ( ago ) ! - Stort tack! (ordagrant: '(Jag driver) stora tackar!')
Male - Dåligt (ordagrant: 'dåligt'; [ 6 ] adverbform av adjektivet malus , 'dålig', 'ond')
Máximas grátias ( ago ) ! ; Ingentes grátias ( ago ) ! - Tack så mycket!; Tusen tack! ( Máximas grátias ( ago ) ! ordagrant: '(Jag driver) mycket stora tackar!', Ingentes grátias ( ago ) ! ordagrant: '(Jag driver) väldiga tackar!')
Néscio - Jag vet inte (ordagrant: [ 6 ] detsamma)
Nomen mihi est Luna - Jag heter Luna, mitt namn är Luna (ordagrant: 'Namnet för mig är Luna')
Non intélligo - Jag förstår inte (ordagrant: [ 6 ] detsamma)
Numquam - Aldrig (ordagrant: detsamma)
Qua aetate es? - Hur gammal är du? (ordagrant: 'I vilken ålder är du?')
Quandoque - Ibland (ordagrant: detsamma)
Quare? - Varför? (ordagrant: detsamma)
Quid nomen tibi est? - Vad heter du?, vad är ditt namn? (ordagrant: 'Vad är namnet för dig?')
Quómodo vales? , Ut vales? - Hur mår du? (ordagrant: detsamma - ut betyder här (liksom quomodo ) 'hur')
Quota hora est? - Vad är klockan? (ordagrant: 'Vilken timme är det?')
Salve! (till en person) , Salvete! (till flera personer) - Hej! (ordagrant: [ 6 ] 'goddag', 'hej')
Scio - Jag vet (ordagrant: [ 6 ] detsamma)
Semper - Alltid (ordagrant: detsamma)
Sum in falso - Jag har fel (ordagrant: 'Jag är i det falska')
Sum in recto - Jag har rätt (ordagrant: 'Jag är i det rätta')
Ubi latrina est? - Var är toaletten?
Vale! (till en person) , Valete! (till flera personer) - Hej då! (ordagrant: [ 6 ] 'farväl')
25 annos natus sum - Jag är 25 år gammal (ordagrant: 'Jag är 25 år född')
Kulturspråk utvecklat till de romanska språken .
Afficher / masquer la barre latérale
Sur cette version linguistique de Wikipédia, les liens interlangues sont placés en haut à droite du titre de l’article. Aller en haut .
3.1 Prononciation ancienne restituée
4.2.2 Le comparatif et le superlatif
5.1 Lexique hérité de l'indo-européen
5.2 Lexique emprunté aux langues non italiques voisines
5.3 Lexique emprunté aux langues italiques voisines
5.4 Évolution du lexique latin vers le lexique français
Un article de Wikipédia, l'encyclopédie libre.
Article détaillé : Histoire du latin .
Article détaillé : Latin archaïque .
Article détaillé : Latin classique .
Article détaillé : Latin médiéval .
Article détaillé : Latin humaniste .
Article détaillé : Latin contemporain .
Article détaillé : Alphabet latin .
Article détaillé : Latin ecclésiastique .
Article détaillé : Déclinaisons latines .
Article détaillé : Conjugaison latine .
Cette section est vide, insuffisamment détaillée ou incomplète. Votre aide est la bienvenue ! Comment faire ?
↑ Certains préfèrent parler à son égard de langue ancienne. Voir : Quelques idées reçues à propos des langues anciennes [ archive ] .
↑ Certaines écoles se consacrent même à l'étude du latin vivant. Voir : Schola Nova - École internationale d'humanités classiques [ archive ] .
↑ Nuntii Latini, conspectus rerum internationalium hebdomadalis, est programma Radiophoniae Finnicae Generalis (YLE) in terrarum orbe unicum.
Nuntii Latini [ archive ]
↑ Aut grammatici saltem omnes in hanc descendent rerum tenuitatem, desintne aliquae nobis necessariae litterae, non cum Graeca scribimus (tum enim ab isdem duas mutuamur), sed proprie in Latinis: ut in his "servus" et "vulgus" Aeolicum digammon desideratur, et medius est quidam u et i litterae sonus (non enim sic "optimum" dicimus ut "opimum"), et in "here" neque e plane neque i auditur ; an rursus aliae redundent, praeter illam adspirationis, quae si necessaria est, etiam contrariam sibi poscit, et k , quae et ipsa quorundam nominum nota est, et q , cuius similis effectu specieque, nisi quod paulum a nostris obliquatur, coppa apud Graecos nunc tantum in numero manet, et nostrarum ultima, qua tam carere potuimus quam psi non quaerimus?
Quintilien, De l'Institution Oratoire , livre I, IV, 7-9
M. FABII QVINTILIANI INSTITVTIO ORATORIA LIBER PRIMVS [ archive ]
↑ Traditionnellement, on dit simplement « déclinaisons » pour « types de déclinaisons » [réf. nécessaire]
↑ Pour la troisième conjugaison, il reste encore à retrancher la voyelle thématique -ĕ pour obtenir le radical à proprement parler.
↑ (en) Winnie Hu, « A Dead Language That's Very Much Alive » [ archive ] , sur The New York Times , 6 octobre 2008
↑ Bible et Histoire, opposition aux traductions de la Bible en langues vulgaires [ archive ]
↑ Isabelle Heullant-Donat , « Ce que savoir lire (et écrire) veut dire », L'Histoire , septembre 2019, p. 54
↑ Pierre Georges, « Pour que latin ne meure » [ archive ] , sur www.lemonde.fr , 8 octobre 1997 (consulté le 1 er mai 2021 )
↑ Présentation en plusieurs langues sur le site de la station de radio [ archive ]
↑ Lavency (1997), p. 154
↑ Ernout (2002), p. 113.
↑ Lavency (1997), pp. 73-74.
↑ Lavency (1997), p. 76.
↑ Ernout (2002), p. 117
↑ Ernout (2002), p. 175.
Il existe une catégorie consacrée à ce sujet : Langue latine .
La dernière modification de cette page a été faite le 22 septembre 2022 à 11:15.
Droit d'auteur : les textes sont disponibles sous licence Creative Commons attribution, partage dans les mêmes conditions ; d’autres conditions peuvent s’appliquer. Voyez les conditions d’utilisation pour plus de détails, ainsi que les crédits graphiques . En cas de réutilisation des textes de cette page, voyez comment citer les auteurs et mentionner la licence .
Wikipedia® est une marque déposée de la Wikimedia Foundation, Inc. , organisation de bienfaisance régie par le paragraphe 501(c)(3) du code fiscal des États-Unis.
Politique de confidentialité
À propos de Wikipédia
Avertissements
Contact
Version mobile
Développeurs
Statistiques
Déclaration sur les témoins (cookies)
Modifier les paramètres d’aperçu
Pages pour les contributeurs déconnectés en savoir plus
Sommaire
déplacer vers la barre latérale
masquer
Pour les articles homonymes, voir Latin (homonymie) .
Article 1
Omnes homines liberi æquique di
Free Best Quality Porn
Horny Shower
Best Handjob Xxx