Kurrerande Porr Filmer - Kurrerande Sex

🔞 KLICKA HÄR FÖR MER INFORMATION 👈🏻👈🏻👈🏻

Kurrerande Porr Filmer - Kurrerande Sex
This study analyzes how the discursive representation of the six-year-old child has changed throughout history, depending on how society has handled issues of compulsory schooling, school maturity and school start. Policy documents from the 1940s up to 2017 have been analyzed using the concepts of subjectification and qualification. Policy discourses formulate meaning and truths about the child as well as the problems in education and how these problems should be
solved. Policy discourses also contain economic arguments and formulate the role of education in preparing children and young people for future education and working life. We answer the questions: who is the six-year-old child in the policy documents, and what should this child be qualified for through education? The results show that there is a shift from descriptions of the immature six-year-old to the performing and school-obliged pupil. At the beginning of the period, discourses are formulated about the immature and problematic child who was not expected to be able to pass the eye of the needle to be admitted to school. However, around the turn of the millennium,
there is a discursive shift where the child’s abilities are in the foreground. The problem then came to be about how the school should adapt to the individual child’s prerequisites. However,
the period is short, and in the 2010s, it is the school-obliged performing and measurable pupil who is expected to adapt to the state’s requirements. This shift is discussed in a global context
that emphasizes competition, knowledge efficiency and financial incentives for a schoolarisation.
Content may be subject to copyright.
Barn nr.1 2020: 71-87 ISSN 2535-5449
Från den omogna sexåringen till den
skolpliktiga förskoleklasseleven – en
dokumentanalys av sexåringen i det svenska
utbildningslandskapet från 1940-tal till idag
Denna studie analyserar hur framställningen av det sexåriga barnet har förändrats genom his-
torien, beroende på hur samhället har hanterat frågor om skolplikt, sexåringens skolmognad
och skolstart. Policydokument från 1940-talet fram till 2017 har analyserats med hjälp av be -
greppen subjektiering och kvalicering. Policydiskurser formulerar mening och sanningar om
barnet men ger också en indikation på vad som är problemen och hur dessa problem ska lösas.
Policydiskurser innehåller också ekonomiska argument och formulerar den roll som utbildning
spelar i att förbereda barn och unga för framtida utbildning och arbetsliv. Vi svarar på frågorna:
vem är sexåringen i policydokumenten och vad ska sexåringen kvaliceras för genom utbildning?
Resultaten visar att det sker en förskjutning från beskrivningar av den omogna sexåringen till
den presterande och skolpliktiga eleven. I början av tidsperioden formuleras diskurser om det
omogna och problematiska barnet som inte förväntats klara av att passera nålsögat för att bli
insläppt i skolan. Runt millennieskiftet sker dock ett diskursivt brott då barnets förutsättningar
hamnar i förgrunden. Problemet kom då istället att handla om hur skolan ska anpassas till det
kompetenta barnets individuella förutsättningar. Perioden är dock kort, och en bit in på 2010-
talet är det återigen den skolpliktiga, presterande och mätbara eleven som förväntas anpassa
sig till statens krav. Denna förskjutning kan sättas i en global kontext som framhäver konkurrens,
kunskapseektivitet och ekonomiska incitament för skolarisering.
From the immature six-year-old to the school-obliged preschool
class pupil – a document analysis of the six-year-old child in the
Swedish educational landscape from the 1940s to present day
This study analyzes how the discursive representation of the six-year-old child has changed
throughout history, depending on how society has handled issues of compulsory schooling,
school maturity and school start. Policy documents from the 1940s up to 2017 have been analyzed
using the concepts of subjectication and qualication. Policy discourses formulate meaning and
truths about the child as well as the problems in education and how these problems should be
solved. Policy discourses also contain economic arguments and formulate the role of education in
preparing children and young people for future education and working life. We answer the ques-
tions: who is the six-year-old child in the policy documents, and what should this child be qualied
for through education? The results show that there is a shift from descriptions of the immature
six-year-old to the performing and school-obliged pupil. At the beginning of the period, discourses
are formulated about the immature and problematic child who was not expected to be able to
pass the eye of the needle to be admitted to school. However, around the turn of the millennium,
there is a discursive shift where the child’s abilities are in the foreground. The problem then
came to be about how the school should adapt to the individual child’s prerequisites. However,
the period is short, and in the 2010s, it is the school-obliged performing and measurable pupil
who is expected to adapt to the state’s requirements. This shift is discussed in a global context
that emphasizes competition, knowledge eciency and nancial incentives for a schoolarisation.
Denna studie handlar om hur beskrivningar
av det sexåriga barnet i olika slags policytexter
har förändrats genom historien och hur dessa
kan kopplas till hur samhället har hanterat
frågor om skolplikt, skolstart och sexåringens
mognad för skolan. Vi undersöker diskursiva
representationer av sexåringen i olika tidsperi-
oder, från 1940-talet och framåt. Hur framställs
sexåringen och vad vill samhället göra med
detta sexåriga barn som tycks vara föremål
för så många politiska utbildningsreformer?
Studien är en del av ett forskningsprojekt kallat
Förskoleklassen i en brytningstid . Brytningstiden
kan denieras som en tidpunkt då nya mål för
en skolform på policynivå konfronteras med
en bentlig pedagogisk praktik, dvs. mötet
mellan praktikens policy och den statligt in -
itierade policyn. Projektet i stort syftar till att
förstå och förklara hur policy tas emot, tolkas
och översätts till pedagogisk praktik, samtidigt
som den pedagogiska praktiken formerar nya
I denna artikel är emellertid framställningen
av det sexåriga barnet i fokus. Som stöd för att
beskrivningar av det barn som ska utbildas är
centralt för att förstå policy, vill vi citera Bloom
Every education system has a moral goal that it tries
to attain. It wants to produce a certain kind of human
being. This intention is more or less explicit, more or less
a result of reection; but even the neutral subjects like
reading, writing and arithmetic, take their place in their
vision of the educated person. (Bloom, 1997, sid. 498).
Citatet från Bloom fäster uppmärksamhet på
utbildningens kärna. Utbildning handlar i grun -
den om att ”producera” en människa genom
utbildning, och med Blooms ord tar utbildnin-
gen sin utgångspunkt i visionen om den utbild-
ade personen. Oftast är det ett barn som ska
formas genom utbildning och visionen om det
utbildade barnet är kärnan i reformer som vill
förändra utbildningen. Ett sätt att analysera po -
licy för utbildningssystemet är att fokusera på
subjektet, dvs. på vad samhället vill att sexårin -
gen ska bli i form av ”utbildat subjekt”. I det här
fallet är det beskrivningar i policydokument
av sexåringen och hur utbildning ska forma
sexåringen som är i fokus. Policydokument
denieras som texter avsedda att styra och
påverka utvecklingen i utbildningssystemet
(förskola och skola). I studien avgränsar vi oss
till analys av nationella dokument skrivna på
regerings- och departementsnivå såsom utred -
ningar, propositioner och uppdrag men även
För att kunna göra en analys av sexåringen
som subjekt behöver vi emellertid kontextuali-
sera policydokumenten historiskt. Det innebär
att vi betraktar hela utbildningsväsendet som
integrerat i de politiska, ekonomiska och so -
ciala sfärer som vill skapa ett subjekt, en (ny)
”utbildad människa” i en historisk kontext.
Utbildning förstås då som ett instrument för att
förändra och utveckla samhället, och de som
ska utbildas, i en viss riktning (Rickardsson,
2010). Förändringar kan då förstås från två
sammanflätade och dialektiska perspektiv:
beskrivningar av subjektet (sexåringen) relate-
ras till den politiska viljan att förändra/bevara
skolan och beskrivningar av skolan relateras till
den politiska viljan att skapa ett nytt subjekt.
Nyckelbegrepp blir därför subjektiering och
Vi inleder vårt analysarbete i statliga policydo-
kument från 1940-talet. 1930-40-talen beskrivs
som brytpunkter (Hammarström-Lewenhagen,
2016), vilket gör denna tidsperiod intressant
att använda som utgångspunkt. Dels behövde
samhället återuppbyggas efter krigsperioden,
dels hade skolan ännu inte anpassat sig till den
nya tiden. Samhället behövde utbilda de unga
till att bli medborgare i ett vardande samhälle
…”det moderna industrialiserade samhället kräver
utbildad arbetskraft… En kapitalinvestering, som
möjliggör ett bättre utnyttjande av den viktigaste pro-
duktionsfaktorn, den mänskliga arbetskraften, måste
anses väl motiverad” (SOU 1948:27, sid. 11).
Under samma tid började dessutom kvinnorna
i större utsträckning förvärvsarbeta, vilket inne -
bar att utbildning och omsorg för de yngsta
barnen behövde byggas ut. Staten ville ta sitt
ansvar och bistå familjerna om problem med
barnens tillsyn och omvårdnad uppstod för
den förvärvsarbetande modern. Staten skulle
nu ”lätta de hemarbetande mödrarnas bunden -
het vid barnen och ge dem en viss frihet” (SOU
1948: 27, sid. 66–67). 1930- och 40-talen var
således händelserika och omvälvande decen-
nier. Förskolepedagogiken ck ett samhälle ligt
erkännande och ett mer vetenskapligt profes-
sionellt förhållningssätt tillsammans med att
ett uttalat statligt ansvarstagande för förskole-
verksamheten växte fram (Hammarström-
Flera utbildningspolitiska initiativ togs under
denna tidsperiod och följande decennier för att
stärka både förskola och skola. Dock hamnade
sexåringarna i skuggan av, eller i gränslandet
mellan, förskola och skola. Därav blir denna
åldersgrupp intressant att särskilt fokusera
Enligt Ball (2007) genomsyras det politiska
samtalet i 2000-talets början av en innehålls-
och resultatorienterad diskurs där ekonomisk
utveckling och global konkurrens är signalord.
I sådana resonemang ses utbildning som av -
görande för en nations konkurrenskraft. Såväl
förskola, skola som samhället i stort karak -
täriseras idag av globalisering, decentralise -
ring, målstyrning, marknadsorientering och
individualisering, vilket kräver nya former av
styrning och reglering i form av exempelvis do-
kumentation, utvärdering och standardisering
(Djelic och Sahlin-Andersson, 2006).
Utbildningspolitiska reformer riktade mot ut-
bildning för de yngsta barnen handlar om att
hitta framgångsfaktorer för ett ökat lärande
samt för att kvalicera barnen för fortsatt skol -
gång. Utifrån denna utgångspunkt kan man
hävda att den svenska förskolans utveckling
från 1990-talet har karakteriserats av en posi-
tionsföryttning – från en socialpedagogisk till
en mer akademisk och skolförberedande po -
sition, men med behållande av några kärnvär-
den från socialpedagogiken (Persson, 2010).
Aspelin och Persson (2010) har analyserat
denna positionsförskjutning utifrån policydo -
kument, och kopplar den till en globaliserad
kunskapsekonomi som betonar att utbildning
för de yngsta barnen ses som en investering
för att förbereda dem inför skola och en allt -
mer konkurrensinriktad utbildningssituation.
Idén med den ”kunskapseektiva skolan” är att
investeringar i utbildning på ett mer eektivt
sätt ska kvalicera elever för vidare utbildning
Bakgrunden till dessa positionsförskjutningar
står att nna på den globala nivån. OECD är en
av de stora globala aktörerna som både främ-
jar och uppmanar till förändringar i policy. De
mest kraftfulla politiska instrumenten har varit
resultaten från PISA-programmet, i vilket över
80 länder har deltagit sedan introduktionen
2003 (Ball, 2017). Internationella storskaliga
bedömningar fungerar som projektionsskär -
mar för att argumentera för reformer eller
upprätthålla ett status quo (Pettersson, 2014).
I föreliggande studie fokuserar vi dock endast
Syftet med föreliggande studie är att fördjupa
kunskapen om utbildningens subjekt (sexårin-
gen) såsom det beskrivs i policydokument över
tid. Vidare vill vi genom dessa beskrivningar få
kunskap om utbildningens kvalicerande funk -
tion för denna sexåring. De forskningsfrågor
a) vem är sexåringen i policydokumenten?
b) vad ska sexåringen kvaliceras för genom
I relation till det beskrivna syftet krävs en de -
nition av begreppet policy. I studien lutar vi oss
mot beskrivningen av policy som inte enbart
politisk retorik, utan även något som bidrar
med terminologi, tolkningsredskap, hand -
lingsnormer och (nya) premisser för utbildning
(Lund och Sundberg, 2012), det vill säga textu-
ella uttryck och instrument för förändring.
Dessa måste ställas i relation till pågående
samhällsutveckling. Genom ny policy strävar
myndigheter och andra aktörer efter att åstad-
komma förändring, vilket innebär att policy kan
betraktats som ett lämpligt sätt att kontrollera,
styra och förändra samhället generellt och för
att reformera, modernisera och höja standar-
den i utbildningen specikt (Braun, Maguire
och Ball, 2010). Ur ett globalt perspektiv hand-
lar detta om att modernisera utbildningssys -
temet och att öka standarden och resultaten
(Ball, Maguire och Braun, 2012). Sökandet efter
framgångsfaktorer är tydligt i dagens policy.
Policytexter har en semantisk och ontologisk
kraft eftersom språket förmedlar betydel -
ser och sociala positioner. Policy mobiliserar
och formulerar sanningskrav, snarare än re -
ekterar den sociala verkligheten. Enligt Ball
(2017) är det skillnad på policy som text (ord
på papper) och policy som diskurs. Policytexter
är inramade av större diskurser, vilka är kon -
Policydiskurser spelar därmed en stor roll i
hur problem och lösningar denieras och hur
eekter av reformer i utbildningssystemen
mäts över tid (Ball, 2017). Stone (2002) för -
klarar att policyskrivande är en process av
övertalning, ett sökande efter kriterier och
ett sätt att motivera olika val och uttalanden.
Policydokument formulerar de problem som
ska lösas, och på en strukturell nivå också hur
man löser dem. Påståenden om sanning, be -
skrivningar av sexåringen och innebörden av
vad ”god utbildning” kan vara i utbildningspo-
litiska texter och dokument, är alltså placerat
i en rörlig diskursram som fungerar under en
Lindblad och Popkewitz (2004) hävdar att po -
licy är narrativ om utveckling och ”räddning”
(salvation). Utbildning handlar om ’nding a
better life’ (sid. 71) och om att skapa nya med-
borgare genom utbildning. Policydiskurser
formulerar därför påståenden om ett sub -
jekt, dvs. om barnet/eleven som ska utbildas.
För att främja förändringar måste policy göra
anspråk på utbildningssystemet som helhet,
dvs. vad det är som barnet ska kvaliceras
för. Frågan om vad ”god utbildning” är har
begreppsliggjorts av Biesta (2009). Biesta före-
slår ett ramverk som skiljer mellan bland annat
subjektiering och kvalicering som samhälle -
liga funktioner av utbildningssystemet, dvs. de
uppdrag som ett samhälle ger till utbildningen
för att forma dess medborgare. Dessa begrepp
används i föreliggande studie för att analysera
formuleringar om sexåringen i policydoku -
ment och vilka (utbildningspolitiska) argument
som ligger bakom tankarna om utbildning för
Enligt Biesta (2009) handlar utbildning om
subjektiering – policy uttrycker diskurser om
ett subjekt, den individ som ska utbildas. Det
innebär att det kommer att nnas (sannings)
anspråk på subjektets – barnets – natur i po -
licytexterna. I denna artikel fokuseras beskriv-
ningarna av sexåringen (vad barnet är) och
vilken som är den önskvärda sexåringen (vad
barnet ska bli). I analysen av policydokument
besvaras följande fråga: Vem är sexåringen i po -
Diskursen om kvalicering handlar om att
ge barnen de kunskaper, färdigheter och in -
sikter som gör att de kan klara av framtida
utbildning. Kvalicering relaterar till de krav
som kommer att nnas längre fram, men som
nödvändigtvis inte nns ännu, något som bar -
nen måste förberedas för. Kvaliceringstanken
säger oss något om vilken kunskap som anses
nödvändig och hur sexåringen ska förberedas.
I analysen av policydokument besvaras föl -
jande fråga: Vad ska sexåringen kvaliceras för
Nationella policydokument från 1940-talet
fram till 2017 har valts ut för analys. Även
om den konkreta styrningen av utbildningen
ofta är påverkad av transnationella diskurser
(Sjöstrand Öhrfeldt, 2019) använder vi oss
inte av globala policydokument (t.ex. EU- eller
OECD-dokument) i våra analyser. Utifrån vår
denition av policydokument, som texter av -
sedda att styra och påverka utvecklingen i
utbildningssystemet, har vi valt att analysera
utredningar och statliga utbildningspolitiska
dokument som på något vis har berört eller
föregått reformförändringar gällande sexårin-
garna och/eller skolstarten; nämligen främst
svenska statliga utredningar (SOU), politiska
förslag, skollagar, lagstiftningsförslag, uppdrag
från regeringen och departement till Skolverket
och regeringens promemorior. Dessa doku -
ment beskriver en önskvärd eller föreställd
förändring (Sjöstrand Öhrfeldt, 2019). I doku -
menten nner vi påståenden om önskvärda re -
sultat likväl som förgivettagna antaganden om
barnet, samhället och utbildningens funktion
– och hur dessa har skiftat över tid.
Resultaten som presenteras grundar sig på
en genomförd diskursanalys bestående av
empirinära läsning, dekonstruktion och re -
konstruktion av text. Diskursanalys handlar
om skapandet av mening i text, exempelvis
policydokument. Det kräver noggrann läsning
och tolkning av textmaterial, vilket möjliggör
upptäckten av mönster (Potter och Wetherall,
1987; Coyle, 1995). Genom att söka efter va -
riation är det också möjligt att utesluta kon -
kurrerande tolkningar (Cohen, Manion och
Morrison, 2005). Analysprocessen beskrivs i
Empirinära läsning: Inledningsvis lästes alla ut -
valda policydokument i sin helhet. Avsnitt som
handlade specikt om sexåringarna och/eller
om förändringar av utbildningen för sexårin -
Dekonstruktion av text: Den utvalda texten
dekonstruerades sedan till meningsskapande
Rekonstruktion av text: Nyckelorden synte -
tiserades till påståenden för att besvara de
frågor som ställdes i relation till de teoretiska
begreppen subjektiering och kvalicering.
Påståendena är formulerade utifrån nyckel -
orden och är inte bokstavligt citerade från
policydokumenten. Slutligen har resultaten
sammanfattats i tabellerna 1, 2 och 3.
I resultatavsnittet presenteras svar på frå -
geställningarna under rubrikerna subjektie -
Barnets mognad, eller snarare det omogna
barnet, får stort utrymme i policytexterna
under 1940–1950-talen . Sexåringen beskrivs
som ett problematiskt barn och de hemmava-
rande barnen i storstäderna behöver tas om -
hand (SOU 1948:27). Det beskrivs även att
hemmen har svårt att ta hand om ”de svår -
hanterliga sexåringarna” (SOU 1951:15, sid.
11
Savannah Rose Porr Filmer - Savannah Rose Sex
Mor Med Sin Son Afurdobe Porr Filmer - Mor Med Sin Son Afurdobe Sex
Italia Christie Porr Filmer - Italia Christie Sex