Diamant | Svensk Porr

Diamant | Svensk Porr




🔞 KLICKA HÄR FÖR MER INFORMATION đŸ‘ˆđŸ»đŸ‘ˆđŸ»đŸ‘ˆđŸ»

































Diamant | Svensk Porr


Cutting-Edge Technology Drilling Bits




Your Specific Requirements from Drilling Bits are Cornerstones of Our Design Objectives


DIAMANT engineered steel body PDC drilling bits provide optimized cutting structure to drill very soft to medium and hard formations efficiently.
Owing to its steel body features, these products offer high blade stand-off and greater open face volume to improve penetration rate potentials as well as better impact loading resistance to drill through the interbedded formations effectively.
Size range offered are from 3-7/8” to 28” with application specific blade counts and cutter sizes.
DIAMANT’s matrix body PDC bits present superior resistance to erosion in drilling environments where abrasive formations are drilled and/or drilling fluid contains high solids content.
All DIAMANT matrix body PDC bits are designed with optimized cutting structures and hydraulic features that are tailored for the requirements of challenges of specific drilling conditions.
Size range offered are from 3-7/8” to 17-1/2” with application specific blade counts and cutter sizes.
DIAMANT’s MicroCORE¼ products ensure efficient utilization of available mechanical energy on their cutting action, thus provide up to 30% penetration rate (ROP) improvements over conventional PDC bits.
In addition to their superior ROP potentials, the MicroCOREŸ bits produce good quality formation cuttings (micro-cores) for geological studies which an inherent deficiency for the conventional PDC bits.
Depending on the unique requirement of the drilling environment, the MicroCOREŸ PDC bits can be designed with specific "micro-core" size and manufactured in steel or matrix body types.
More details on the MicroCOREÂź technology in the Technology tab.
DIAMANT’s StormEYE¼ PDC bits are engineered to further optimize PDC bit performances in "soft" to "medium" hard formations.
Capitalizing on "no center" effect cutting action and offering strategically positioned shaped cutters on the cutting structure, along with blade geometry and hydraulics design improvements, StormEYEŸ products push the limits of penetration rate potentials (ROP) even higher in intended lithologies.
More details on the StormEYEÂź technology in the Technology tab.
DIAMANT’s matrix body PDC bits present superior resistance to erosion in drilling environments where abrasive formations are drilled and/or drilling fluid contains high solids content.
Impregnated components in the matrix body provides additional durability and rock removal mechanism in very abrasive formations.
DIAMANT Hybrid body PDC bits are designed with optimized cutting structures and hydraulic features that are tailored for the requirements of challenges of specific drilling conditions.
Size range offered are from 3-7/8” to 17-1/2” with application specific blade counts and cutter sizes.
DIAMANT offers PEXUSℱ Hybrid bits from Shear Bits through a license agreement in place between both companies.
PEXUSℱ technology combines the "gouging" cutting action provided by Roller Cone bits and "shearing" cutting action provided by PDC bits into one product.
PEXUSℱ products are developed to address the weaknesses of conventional products. The result is a drill bit technology that increases the penetration rates while mitigating the risk of premature failures.
PEXUSℱ technology enables the operators to effectively drill through formations that are commonly accepted as destructive to PDC cutters (i.e. conglomerates, chert, pyrite).
Size range offered are from 3-7/8” to 24” with application specific blade counts and cutter sizes.
29N Avenue Jean Mermoz, B-6041 Gosselies, Belgium
2540 S Burleson Blvd. Fort Worth, TX 76028
PO Box 1518 Jebel Ali Free Zone, Dubai, UAE
© 2021 DIAMANT. All Rights Reserved.

DIAMANT comprises participants from

Upcoming events


There are currently no new events planned. Check back again soon!
DIAMANT is one of the four ‘mathematics clusters’ in the Netherlands. DIAMANT stands for ‘Discrete, Interactive and Algorithmic Mathematics, Algebra and Number Theory.’
The other three clusters are Nonlinear Dynamics of Natural Systems ( NDNS+ ), Genootschap voor Meetkunde en Quantummechanica ( GQT ), and Stochastics–Theoretical and Applied Research ( STAR ). All four clusters are funded by NWO.
At present the board of DIAMANT consists of Robin de Jong (UL), Valentijn Karemaker (UU), Frits Spieksma (TU/e, chair) and Marc Stevens (CWI).
We organise a semi-annual DIAMANT symposium: one directly following upon the NMC, and one in the last week of November.
DIAMANT is actively involved in Master’s and PhD courses in mathematics throughout the Netherlands. Course descriptions of all national courses can be found on the Mastermath webpage. Members of DIAMANT are also involved in the courses of LNMB, the national OR network.
All contents © copyright 2022 | This website was built in Wordpress by: Digital Animal

Diamant ( grekiska Î±ÎŽÎŹÎŒÎ±Ï‚ adamas , oövervinnerlig) Ă€r en allotrop av grundĂ€mnet kol . Till skillnad frĂ„n grafit och fulleren (som ocksĂ„ bestĂ„r av kol) Ă€r den mycket hĂ„rd. Diamant Ă€r en Ă€delsten och tack vare sin hĂ„rdhet anvĂ€nd i industrin som skĂ€r- och slipmedel. Oslipade diamanter kallas rĂ„diamanter. Inom industrin anvĂ€nds inte vanliga diamanter utan syntetiska sĂ„dana.

Ett Àmnes hÄrdhet mÀts ofta i Mohs hÄrdhetsskala , som Àr baserad pÄ tio naturligt förekommande mineraler. HÀr definieras mineralet talk till att ha vÀrdet 1 och diamant som det hÄrdaste med vÀrdet 10.

Diamant Àr den hÄrdaste mineralen som förekommer i naturen, i dag kan man industriellt tillverka nÄgra fÄ material som Àr hÄrdare. Ett sÄdant Àmne Àr kol-60-molekyler, som under extrema tryck- och temperaturförhÄllanden kan bilda Àmnet ACNR (Aggreted Carbon NanoRods), som Àr 11 % svÄrare att pressa ihop Àn diamant. Det finns emellertid andra material som ocksÄ Àr hÄrdare Àn diamant men inte baserade pÄ kol. Ett exempel Àr rheniumdiborid . Den stabila formen av kol vid de tryck som rÄder pÄ jordens yta Àr grafit. Diamant, som bildas i jordens övre mantel och snabbt transporterats med vulkaniska magmor till jordens yta, bibehÄller dock sin kristallstruktur genom att den lÄga temperaturen vid jordytan förhindrar att atomstrukturen övergÄr till grafit. SÄlunda Àr diamant vad man kallar metastabil. Till skillnad frÄn andra Àdelstenar Àr den dock inte eldfast, och vid 700 °C börjar den angripas av syret i luften och omvandlas till koldioxid. DÀrför kan diamanter försvinna spÄrlöst efter brÀnder.

Diamant Àr god vÀrmeledare och elektriskt isolerande. Ett undantag Àr den blÄ varianten, som Àr halvledare. Diamant har ett mycket högt brytningsindex , vilket ger det speciella glittrande utseendet.

Densiteten Àr 3,15-3,53 g/cm³ med ett vÀrde pÄ 3,52 g/cm³ för extremt rena diamanter.
Brottsegheten har berÀknats till 3,4 MNm -3/2 [ 1 ] vilket Àr högt för Àdelstenar men lÄgt för konstruktionsmaterial. PÄ grund av kristallstrukturen Àr diamanterna sprödare i vissa riktningar och segare i andra. Detta har stor betydelse, dÄ man ska avgöra hur man ska klyva en stor rÄdiamant för vidare bearbetning.

Kristallstrukturen Àr sÄ stark att bara kvÀve-, bor- och vÀteatomer Àr smÄ nog att ta sig in i strukturen och orsaka fÀrgskiftningar. KvÀve Àr den vanligaste föroreningen och ger upphov till en gul, brun eller rosa nyans. Bor orsakar grÄblÄ nyanser och vÀte röda, olivfÀrgade, blÄa och violetta fÀrgnyanser. GammastrÄlning kan ge gröna nyanser, och plastisk deformation ger rosa och röda nyanser.

Diamanter bildas under högt tryck och hög temperatur i jordens övre mantel pĂ„ 150–200 kilometers djup. Det finns huvudsakligen tvĂ„ typer av diamanter som bildas genom metasomatiska processer i bergarterna peridotit och eklogit. Peridotitiska diamanter bildades för cirka 3,5 miljarder Ă„r sedan och eklogitiska har bildats i olika generationer som Ă€r mellan 900 miljoner och 2,9 miljarder Ă„r gamla. Diamanterna förvaras i jordens övre mantel i upp till flera miljarder Ă„r innan de transporteras till jordens yta med vulkaniska magmor, vanligtvis kimberlit -magma. En "perfekt" diamant som bildats lĂ„ngsamt bestĂ„r av rent kol, Ă€r fĂ€rglös, har oktaedrisk form och Ă€r mycket hĂ„rd. Det som har hĂ€nt Ă€r att kolatomen har bundit sig till fyra andra kolatomer i form av en tetraeder runt sig. Kolatomerna hĂ„lls ihop med hjĂ€lp av mycket starka bindningar. Diamantens andra grundform Ă€r kubisk och bildas snabbare Ă€n oktaedriska diamanter. SĂ„lunda Ă€r kubiska diamanter ofta mer oregelbundna och har mer mineral- och vĂ€tskeinkluderingar vilket drar ner dess vĂ€rde. AtomĂ€ra föroreningar av olika slag ger diamanter med olika fĂ€rger, sĂ„ kallade "fancies".

Diamanter kan Àven skapas naturligt vid meteoritnedslag . Det plötsliga tryck och den snabba temperaturhöjningen som uppstÄr vid ett nedslag kan vara tillrÀckligt för att skapa mikrodiamanter och kan anvÀndas som en indikator pÄ att ett nedslag har Àgt rum.

Metoden att tillverka konstgjorda diamanter uppfanns i februari 1953 för ASEA av Erik Lundblad och hans medhjÀlpare. De konstgjorda diamanterna kunde framstÀllas med hjÀlp av högtrycksmaskiner utvecklade pÄ ASEA inspirerade av Baltzar von Platens modell. De sÄ kallade syntetiska diamanterna , som frÀmst anvÀnds inom industrin, blir ofta inte lika stora som de naturligt bildade och har oftast en gulaktig fÀrg eller skiftar i grönt. Dock har det pÄ senare tid utvecklats metoder för att framstÀlla större fÀrglösa diamanter som endast kan skiljas frÄn naturliga diamanter med hjÀlp av mycket sofistikerade analystekniker. [ 2 ] [ 3 ] [ 4 ]

Metoden med kombination av högt tryck och hög temperatur anges ofta med akronymen HPHT . I litteraturen kan man ibland se HTHP för samma sak. HPHT Àr dock vanligast.

Ett annat sÀtt att tillverka diamant Àr genom processen kemisk förÄngningsdeposition , CVD (Chemical Vapor Deposition). En kolhaltig gas under lÄgt tryck joniseras elektriskt av högspÀnning och dras av elektriska krafter mot en diamantskiva, som dÀrvid efter hand blir allt tjockare. DÀrefter kan plattan slipas till önskad form. 2015 hade med denna metod tillverkats en diamant pÄ hela 3,09 carat (0,618 g). Klassificeringsinstitutet HRD gav den betyget VS2 (se avsnitt Renhet nedan), vilket Àr nÀra nog perfekt, men man kunde konstatera att den var syntetisk, [ 5 ] vilket sÀnker det ekonomiska vÀrdet betydligt. Icke desto mindre Àr den, som vid den tidpunkten var vÀrldens största syntetiska diamant, lÄngt ifrÄn vÀrdelös.

Laserborrade diamanter Àr vanligt förekommande i bland annat USA, men i Sverige har branschen en helt annan och med betydligt mer restriktiv syn pÄ denna metod att manipulera diamanter. De diamanter som denna metod ofta anvÀnds pÄ Àr diamanter med större tydliga inneslutningar dÀr man med hjÀlp av laserborrning kan borra bort dessa och sedan fylla igen hÄlrummet med en fyllning som har samma ljusbrytningindex (2,42) som diamanten. Dessa stenar Àr dock förrÀdiska dÄ till exempel en ring som hettas upp vid storleksÀndring kan leda till att stenen spricker. I Sverige förekommer denna försÀljning av stenar inte över disk men risk kan dock finnas pÄ andrahandsmarknaden av stenar som importerats frÄn fri import utan ursprung. Det som i USA kallas för "treated diamonds" Àr vanligt förekommande men accepteras inte i Sverige utan en sÄdan sten klassificeras inte enligt GIA-regler.

Diamanter Àr mest kÀnda som Àdelstenar men anvÀnds Àven i skÀrverktyg för glas och i borrindustrin som borrspetsar.

Ett annat omrÄde Àr slipskivor , som ytterst har försetts med ett band av mÀssing med ingjutet "diamantgrus". Maskiner med sÄdana slipskivor anvÀnds av bl a optiker för kantslipning av ögonglas vid tillpassning i glasögonbÄgar av varierande form.

Inom diamantbranschen kvalitetsgraderas och vÀrderas diamanter efter fyra olika egenskaper, diamantens 4C:

De mest kÀnda klassningssÀllskapen Àr:

FÀrgen bör vara helt klar, ofÀrgad (kallas gemenligen vit), helst med skiftning i blÄtt (blÄvit), som Àr den finaste kvaliteten). Gul- och brunaktiga skiftningar nedsÀtter vÀrdet. Man brukar gradera fÀrgen i en skala frÄn D till Z. Klasserna A till C anvÀndes tidigare till illa definierade system. För att undvika missförstÄnd omdefinieras inte dessa klasser, utan överges numera helt. I Àldre litteratur kan man förstÄs fortfarande finna dem, men man mÄste vara pÄ sin vakt vid tolkningen.

Wesselton Àr en traditionell enhet för kvalitetsindelning av fÀrglösa, helt klara, genomskinliga diamanter. BenÀmningen kommer av orten Wesselton i Sydafrika, dÀr en diamantgruva finns. Den absolut renaste kvaliteten kallas Top Wesselton, dÀrnÀst Wesselton . Det som kommer sen kallas ej lÀngre fÀrglösa. Nyare graderingar har en finare indelning, som framgÄr av det följande.

Det finns diamanter som skiftar i olika fÀrger. FÀrgerna kommer av att spÄr av vissa grundÀmnen ingÄr i diamanten. Helt homogent fÀrgade diamanter Àr mycket sÀllsynta i naturen, storleksordningen 1 pÄ 10 000 ofÀrgade, oavsett storleken. Varje kulör kan knytas till en viss fyndort. Det hÀnger samman med slag av bergarter pÄ fyndorten.

Det finns tekniska möjligheter att i efterhand bibringa en frÄn början ofÀrgad diamant en viss ton. NÀr sÄdant fusk upptÀcks blir prisfallet stort. NaturfÀrgade diamanter kallas fancy-diamanter (fantastiska, extrafina). De Àr mycket sÀllsynta, hittas kanske 1 pÄ 10 000 vanliga, ofÀrgade diamanter. Priset blir ocksÄ dÀrefter. Om dÀremot fÀrgade partier finns som inneslutningar (klumpvis) i en i övrigt ofÀrgad diamant anses det som en defekt. Redan smÄ inneslutningar har stor inverkan pÄ priset.

Man Àr inte riktigt sÀker pÄ vad som gör diamanter röda. Det verkar inte bara bero pÄ att nÄgot spÄrÀmne finns homogent i diamanten, men man lutar mot att det Àven kan bero pÄ defekter i kristallstrukturen.

SÄ kallade svarta diamanter, som kallas carbonado , Àr egentligen inte homogent fÀrgade, utan Àr i stÀllet fyllda av mÀngder svarta föroreningar ( polykristallina ), som ger det hela ett svart utseende.

Gemological Institute of Americas ( GIA ) fÀrggraderingsskala [ 6 ]

Den relativa sÀllsyntheten av olika naturfÀrger kan rangordnas i följande serie:

Sedan en erfaren diamantgraderare analyserat provföremĂ„let med en lupp med 10× förstoring klassas renheten enligt följande.

Utan lupp kan allt mellan VS1 och SI2 synas ungefÀr lika. I -klasserna kallas ibland piqué (stött):, P1, P2, P3. Indelning i underklasser tillÀmpas för provföremÄl större Àn 0,5 carat.

Som orenheter eller felaktigheter avser man inneslutningar, sprickor, blĂ„sor med mera som kan minska vĂ€rdet högst betydligt. Även helt smĂ„ klasskillnader mellan tvĂ„ jĂ€mförbara diamanter kan ge stora utslag pĂ„ priset.

Slipning av diamanten gör man för att fÄnga och reflektera ljuset pÄ ett tilltalande sÀtt och ge Àdelstenen dess glittrande utseende. En fasettslipad diamant kallas briljant .

Det Àr mycket viktigt att fÄ rÀtt proportioner vid briljantslipning. NÀr diamanten har rÀtt vinkel vid briljantslipning reflekteras ljuset ut igen via taffeln (bordsfasetten som Àr den plana översidan). Om man slipar stenen för djup eller för platt Äterreflekteras inte det infallande ljuset utan lÀcker ut via underdelen av stenen.

I USA, Ryssland och övriga Europa har dessa omrÄden sina traditionella proportioner pÄ briljanter. Israel -briljanter kan dock ha nÄgot avvikande proportioner.

Kvaliteten pÄ slipningen ges betyg enligt följande 5 klasser: [ 6 ]

Om en enstaka skada ligger nÀra en kant pÄ en briljant, kan den ibland döljas under en fattningsklo i ett smycke.

Vikten pÄ en diamant nÀmns i carat . 1 carat Àr 200 milligram; den kan delas i 100 point. 1 point Àr alltsÄ = 2 mg.

Diamanter utvanns sÄvitt Àr kÀnt för första gÄngen i Indien för över 4 000 Är sedan. Det var dock först 1456 , nÀr Louis de Berqueur upptÀckte hur diamanter kunde slipas, som intresset vaknade för denna sten. Fram till 1700-talet var det i princip bara i Indien diamanter utvanns, nÀrmare bestÀmt i gruvorna i Golconda . 1726 gjordes sedan fynd av diamanter i Brasilien .

Den moderna diamantindustrin och diamantslipningsindustrin föddes genom fynden av diamanter i Hopetown, söder om Kimberley i Sydafrika 1867 . Ett av företagen frÄn diamantruschen i Sydafrika, De Beers , Àr idag det dominerande företaget pÄ marknaden, med en stÀllning sÄ stark att man pÄ egen hand kan pÄverka priset pÄ rÄdiamanter, vilket har skett genom Londonsyndikatet eller senare Central Selling Organisation (CSO).
Större omfattning har bearbetningsindustrin/diamantslipningsindustrin bland annat i NederlÀnderna , USA , Israel och Indien.

TvÄ tredjedelar av alla diamanter i vÀrlden kommer frÄn gruvor i Afrika, oftast frÄn Angola , Botswana , Centralafrikanska republiken , Kongo-Kinshasa , Namibia , Sierra Leone och Sydafrika . PÄ senare tid har diamanter av god kvalitet hittats i Kanada , Ryssland Sibirien och Àven i Australien Argyle (1970) finns det diamanter. Man har Àven hittat diamanter i smÄ mÀngder i Sverige , till exempel pÄ Alnön och i Lappland .

I november 2013 sÄldes diamanten Pink Star för 83,2 miljoner dollar, över 540 miljoner kronor, pÄ en auktion i GenÚve. Det gör den till vÀrldens hittills dyraste diamant. Det tidigare rekordet innehades av en annan rosa diamant som sÄldes för 320 miljoner kronor 2010.

Till vÀnster renhet VS1, till höger SI2

SmÄ diamanter 2, 3 och 4 point Tillsammans 5,36 carat, vÀrt cirka 50 000 kr (2016)

Darya-e-Noor, Ljusets flod, ljusflödet k)

Replik av Afrikas stora stjÀrna, 108,93 carat i)

Replik av Koh-e-Noor, 108,93 carat h)

–––––––––––––––
a) 5 sammanvÀxta diamantkristaller ffrÄn Kongo-Kinshasa . TvÄ Àr matta kuber, som trÀnger in i varandra i tvÄ gula nyanser; den stora kristallen som skimrar i gult Àr en kubisk oktaheder, och de sista tvÄ glÀnsande nejlikbruna ser ut som stympade oktaedrar.

b) Proveniens . Denna sten Ă€r en av de fĂ„ som man har kunnat datera och spĂ„ra till fyndorten, Kimberleygruvan . NĂ€stan helt sĂ€kert Ă€r den frĂ„n tidigt 1800-tal, eller dĂ€r omkring. Den tillfördes Smithsonian -samlingen före första vĂ€rldskriget och sĂ„ldes till Walt Lidstrom pĂ„ 1960-talet. Stenen stannade i familjens samling av s.k. tumnagel- och tĂ„nageldiamanter — liknelsen syftar pĂ„ storleken — Ă€nda till lĂ„ngt efter Lidstroms död. Den sĂ„ldes senare till Bill Pinch , som insĂ„g dess vetenskapliga och historiska vĂ€rde, nĂ€r han tillĂ€gnade den sig, ty stenen var försedd med originaletikett jĂ€mte dokumentation, som visade att den kom just frĂ„n sjĂ€lva Kimberley-gruvan och inte frĂ„n nĂ„gon av Kimberley-bolagets mĂ„nga andra, senare tillkomna gruvor.

c) Napoleon I gav detta diamanthalsband till kejsarinnan Marie Louise för att fira födelsen av den son, som sedermera blev "kungen av Rom '"

d) Drottning Silvia vid bröllopet mellan Kronprinsessan Victoria och Daniel Wrestling 2010. MĂ„nga diamanter och andra Ă€dla stenar i de svenska kronjuvelerna . Över höger axel ( heraldiskt sinister ) det ljusblĂ„ Serafimerordensbandet .

e) I USA tagen i beslag frÄn en penningbedragare. Förverkad till staten och sÄld pÄ exekutiv auktion 2007 med utropspriset USD 900 000

f) FrÄn Kimberley -gruvan 1878. Ursprungligen 287,42 carat, nerslipad till 128,54 carat med 82 fasetter

g) Finns i Museum Reich der Kristalle i MĂŒnchen . Originalet har dock fler fasetter, och fĂ€rgen Ă€r inte lika intensivt blĂ„, som i kopian

h) Finns i Museum Reich der Kristalle i MĂŒnchen

j) FrĂ„n den styckade Cullinandiamanten , som frĂ„n början var 530,2 carat. Kopian finns i Museum Reich der Kristalle i MĂŒnchen. Originalet ingĂ„r bland de brittiska kronjuvelerna.

k) Tillhör de iranska riksregalierna . Förvaras i Teheran

Mycket sÀllsynt vit. Den högsta fÀrgkvalitet som finns
Den Trevliga Blonda Rengöringskvinnan | Svensk Porr
Den Unga Amatör Tjejen Knullar Med Sin PojkvÀn UtmÀrkt | Svensk Porr
PorrstjÀrnor - Sahara Knite | Svensk Porr

Report Page