Albina Porr Filmer - Albina Sex

🛑 KLICKA HÄR FÖR MER INFORMATION 👈🏻👈🏻👈🏻

Albina Porr Filmer - Albina Sex

Söndag 28 augusti aug 2022 ( vecka v. 34)
Namnsdagar Gurli , Leila



Copyright © Berlock Information AB 2005-2022 , ansvarig utgivare Patric Örner

Födelseår --------------- 2000-2009 1990-1999 1980-1989 1970-1979 1960-1969 1950-1959 1940-1949 1930-1939 1920-1929 1910-1919 1900-1909 --------------- 2006 (fyller 16 i år) 2005 (fyller 17 i år) 2004 (fyller 18 i år) 2003 (fyller 19 i år) 2002 (fyller 20 i år) 2001 (fyller 21 i år) 2000 (fyller 22 i år) 1999 (fyller 23 i år) 1998 (fyller 24 i år) 1997 (fyller 25 i år) 1996 (fyller 26 i år) 1995 (fyller 27 i år) 1994 (fyller 28 i år) 1993 (fyller 29 i år) 1992 (fyller 30 i år) 1991 (fyller 31 i år) 1990 (fyller 32 i år) 1989 (fyller 33 i år) 1988 (fyller 34 i år) 1987 (fyller 35 i år) 1986 (fyller 36 i år) 1985 (fyller 37 i år) 1984 (fyller 38 i år) 1983 (fyller 39 i år) 1982 (fyller 40 i år) 1981 (fyller 41 i år) 1980 (fyller 42 i år) 1979 (fyller 43 i år) 1978 (fyller 44 i år) 1977 (fyller 45 i år) 1976 (fyller 46 i år) 1975 (fyller 47 i år) 1974 (fyller 48 i år) 1973 (fyller 49 i år) 1972 (fyller 50 i år) 1971 (fyller 51 i år) 1970 (fyller 52 i år) 1969 (fyller 53 i år) 1968 (fyller 54 i år) 1967 (fyller 55 i år) 1966 (fyller 56 i år) 1965 (fyller 57 i år) 1964 (fyller 58 i år) 1963 (fyller 59 i år) 1962 (fyller 60 i år) 1961 (fyller 61 i år) 1960 (fyller 62 i år) 1959 (fyller 63 i år) 1958 (fyller 64 i år) 1957 (fyller 65 i år) 1956 (fyller 66 i år) 1955 (fyller 67 i år) 1954 (fyller 68 i år) 1953 (fyller 69 i år) 1952 (fyller 70 i år) 1951 (fyller 71 i år) 1950 (fyller 72 i år) 1949 (fyller 73 i år) 1948 (fyller 74 i år) 1947 (fyller 75 i år) 1946 (fyller 76 i år) 1945 (fyller 77 i år) 1944 (fyller 78 i år) 1943 (fyller 79 i år) 1942 (fyller 80 i år) 1941 (fyller 81 i år) 1940 (fyller 82 i år) 1939 (fyller 83 i år) 1938 (fyller 84 i år) 1937 (fyller 85 i år) 1936 (fyller 86 i år) 1935 (fyller 87 i år) 1934 (fyller 88 i år) 1933 (fyller 89 i år) 1932 (fyller 90 i år) 1931 (fyller 91 i år) 1930 (fyller 92 i år) 1929 (fyller 93 i år) 1928 (fyller 94 i år) 1927 (fyller 95 i år) 1926 (fyller 96 i år) 1925 (fyller 97 i år) 1924 (fyller 98 i år) 1923 (fyller 99 i år) 1922 (fyller 100 i år) 1921 (fyller 101 i år) 1920 (fyller 102 i år) 1919 (fyller 103 i år) 1918 (fyller 104 i år) 1917 (fyller 105 i år) 1916 (fyller 106 i år) 1915 (fyller 107 i år) 1914 (fyller 108 i år) 1913 (fyller 109 i år) 1912 (fyller 110 i år) 1911 (fyller 111 i år) 1910 (fyller 112 i år) 1909 (fyller 113 i år) 1908 (fyller 114 i år) 1907 (fyller 115 i år) 1906 (fyller 116 i år) 1905 (fyller 117 i år) 1904 (fyller 118 i år) 1903 (fyller 119 i år) 1902 (fyller 120 i år)
Född månad --------------- Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December
Född dag --------------- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31
Ålder från --------------- 16- 17- 18- 19- 20- 21- 22- 23- 24- 25- 26- 27- 28- 29- 30- 31- 32- 33- 34- 35- 36- 37- 38- 39- 40- 41- 42- 43- 44- 45- 46- 47- 48- 49- 50- 51- 52- 53- 54- 55- 56- 57- 58- 59- 60- 61- 62- 63- 64- 65- 66- 67- 68- 69- 70- 71- 72- 73- 74- 75- 76- 77- 78- 79- 80- 85- 90- 95- 100- 105- 110- 115- 120-
Ålder till --------------- -16 -17 -18 -19 -20 -21 -22 -23 -24 -25 -26 -27 -28 -29 -30 -31 -32 -33 -34 -35 -36 -37 -38 -39 -40 -41 -42 -43 -44 -45 -46 -47 -48 -49 -50 -51 -52 -53 -54 -55 -56 -57 -58 -59 -60 -61 -62 -63 -64 -65 -66 -67 -68 -69 -70 -71 -72 -73 -74 -75 -76 -77 -78 -79 -80 -85 -90 -95 -100 -105 -110 -115 -120
Juridiskt kön --------------- Kvinna Man
Fler sökalt ernativ . Rensa formulär
Birthday är Sveriges största personsök med närmare 8,5 miljoner privatpersoner. Vi uppdaterar dagligen med färsk information och här hittar du bl.a. adresser, telefonnummer, kartor, dagar till födelsedag, stjärntecken.

Idag har
Gurli , Leila namnsdag.
Imorgon har
Hampus , Hans namnsdag.
Vi har hela årets namnsdagar här, alla namnsdagar .

Birthday.se hjälper dig att säkerställa glädjen för dina nära och kära, och andra du vill hylla på deras bemärkelsedagar. En kostnadsfri tjänst som föddes 11 maj 2006.
Var inte orten du leta efter med i listan? Här hittar du alla orter i Sverige
Om du har en fråga, ris eller ros, kan du kontakta oss här. Men innan du kontaktar oss, titta gärna bland våra vanliga frågor .
Fyll i din e-postadress nedan, så skickar vi en återställningslänk till dig. Med instruktionen för att sätta ett nytt lösenord.
Det är gratis att bli medlem och man får ta del av alla fördelar. När du blir medlem skickas ett lösenord till dig via e-post.
För att söka efter namn som börjar på t.ex. M kan du mata in M* . Eller om du vill söka efter efternamn som slutar på sson kan du mata in *sson .
Vet du exakt stavning, ändra från Liknande träffar till Exakt stavning .
Vet du vilket årtionde den du söker efter kan du under födelseår välja just det årtiondet. Tex. 1960-1969 .

Förra året kantades av skandaler och politiker som OM de kommenterar alls endast ger kommentaren "Det hade jag ingen aaaaning om" och "det får vi titta närmare på" ...
Jag är grundligt trött på Alliansen och deras egoistiska politik. EU håller på och göra sig själva överflödiga och USA nermonterar sig själva.
Vem vet vad framtiden har i sitt sköte. Vi kanske snart upplever ett år då fler svenskar emigrerar än det ids flytta hit folk.
Nåväl, det är väl bara att hålla i hatten, försöka amortera ner skulderna och hoppas på det bästa.
Självselektion gör att vi (självklart) vill värdera det vi väljer som bättre än det vi valt bort. ( Kognitiv dissonansteor i)
Kundnöjdhet är ett begrepp som otillräckligt undersökts vad gäller hur mycket av "kundnöjdheten" som är en individknuten egenskap (Nöjda Nanna, och Sura Sara, kanske mer avspeglar sin egen karaktär än verksamhetens karaktär i sina svar).
Jan-Erik är inte bara pedagog utan också en lysande statistiker. Han backar upp sina synpunkter med mängder av statistik ... eller kanske skulle man kunna säga att statistiken leder fram till vissa synpunkter.
För alla som hört debatten om pedagogikforskningen, så framställs den ju ofta som föga bättre än tyckande . För alla oss forskare som ibland funderar på design så bör dock pedagogikämnet, och pedagogisk forskning inte förefalla att den ligger så långt från helvetets förgård.
Med detta vill jag säga att det är oerhört komplicerat och dyrt att designa, genomföra och analysera studier som på ett hyggligt entydigt sätt visar hur olika faktorer påverkar varandra i skolan.
Nåväl, jag vill rekapitulera några av Jan-Eriks klokheter nu.
Först, det där med forskning kring effekter av pedagogik. Den gamle nestorn Torsten Husén uttryckte redan på 70-talet sin frustration över svårigheterna att dra slutsatser av pedagogisk forskning, och samma ståndpunkt hamnade andra namnkunniga internationella forskare i ex Cronbach ansåg redan 1965 i sin "presidential address" till APA att det var hopplöst, det var för MÅNGA samspelseffekter. (Jag hoppas jag uppfattade Jan-Erik rätt om detta).
En möjlighet som dock öppnat sig på senare år av Glaser (tyckte jag han sa) är att genomföra metaanalyser, och detta är i många sammanhang ett kraftfullt verktyg, inte minst i medicinsk forskning. (Jag måste i detta sammanhang göra reklam för Campbell Collaboration när det gäller skolforskning).
Om orsaker sa Jan-Erik, att "orsak" är ett begrepp som är intuitivt enkelt. Men ofta finns det många orsaker till ett fenomen. Begreppen "nödvändiga" och "tillräckliga" villkor leder en bit på väg, men vi lever också i en situation där många orsaker är otillräckligt kända.
Begreppet "kausal" kräver vissa förutsättningar: Orsaken kommer före verkan, Orsaken kan relateras till effekten och ... det finns ingen annan plausibel förklaring.
Vi kan aldrig nå någon total förklaring för då hade vi nått ett stadium av determinism.
Jan-Erik tog också upp begreppet kontrafaktiska slutsatser ... som jag förstod det, har att göra med experimentell design.
Mycket intressant och tänkvärt var vad Jan-Erik sa angående kausal effektbestämning. En kausal beskrivning är inte nödvändigtvis en förklaring, utan en förklaring preciserar mekanismerna i ett samband.
Nåväl, över från det teoretiska till empiriska fynd.
Jan-Erik lyfte fram några studier ... som ... utifall man lyssnade på forskare, borde ha en stor betydelse för skolpolitiken i Sverige:
STAR studien (Student Teacher Achievement Ratio)
Detta var en stor randomiserad studie av effekten av klasstorlek (11 600 elever), som visade på en entydig positiv effekt av att elever fick gå i liten klass (åtminstone) de första åren i skolan. Dessutom, effekterna kvarstår under skoltiden och ända upp i vuxen ålder. Effekterna var dessutom speciellt goda när det gällde elever från minoritetsgrupper och elever med låg socio-ekonomisk status.
Svenska SAMBA resultat visar ofta att elever i större klasser presterar bättre ... men detta beror på att vi i Sverige sysslar (och ska syssla med) kompensatorisk resursallokering.
Slutsatserna från SAMBA tolkas nämligen lätt felaktigt beroende på
Omvänd kausalitet: resurserna i skolan är en beroendevariabel och inte en oberoende.
Andra hot mot tolkningar när det gäller kausalitet handlar om Uteslutna variabler, Självselektion (ex. vilka elever som söker sig till friskolor) och Mätfel.
Jan-Erik kallade också korrelationer för Djävulens bländverk (korrelation är INTE kausalitet som vi brukar tjata om vi statistiklärare).
En spännande design för att visa på "effekt av skolgång" är att jämföra elever i år 3 och 4 och deras resultat på PIRLS (läsning vill jag minnas att det var). Vissa elever är nämligen lika gamla, men vissa har gått ett år längre i skolan. Det man kan se är då dels en ålderseffekt men också en skoleffekt.
Jan-Erik visade också på IEA resultat som tyder på att läsning och läsförmågan sjunker speciellt för pojkar, när datoranvändningen ökar. Kanske sker en förbättring i och med läsplattorna.
Vidare diskuterade Jan-Erik differentieringens effekter. Differentiering innebär att högpresterande barn går med högpresterande, och lågpresterande barn går med lågpresterande i skolan.
I motsats till den populära uppfattningen att detta skulle medföra bättre, och mer anpassad undervisning i bägge grupperna, leder det till att SAMTLIGA barn presterar sämre. Värst drabbas de lågpresterande barnen, men också HÖGPRESTERANDE, presterar sämre i klasser med bara andra högpresterande.
Orsakerna är förmodligen delvis olika.
För lågpresterande barn blir det negativa kamrateffekter, de känner sig sämre, och det sker också inlåsningseffekter, de kommer inte upp ur sin grupp någonsin.
För många högpresterande barn blir det knäckande för självförtroendet att plötsligt få tampas i en mycket mer homogen högpresterande grupp.
För bägge grupperna blir det "Vygotsky" effekter, de lågpresterande barnen har inte så många kamrater omkring sig som de kan få hjälp av, och för de högpresterande barnen så är det ett mycket effektivt sätt att befästa sina kunskaper, att få undervisa och hjälpa andra, som de missar.
Åter till dagspolitiken, och lite slutsatser av ovanstående:
Om vi nu vill att barn ska prestera bättre i skolorna (och det tycker jag verkligen att vi ska vilja), så måste vi försöka få tillbaka heterogena klasser, så heterogena som möjligt i grundskolan.
Vi måste också få mindre klasser, speciellt i de lägre årskurserna.
Den heliga "valfriheten" är därmed en styggelse , då den leder till homogena klasser och självselektion. Som miljöpartist tycker jag dessutom att ett skolsystem som bygger på närhetsprincipen är att föredra, för att minimera det absurda skjutsandet av skolbarn (som jag in på skinnet upplevt).
Till fikat får de nu (när det ska vara fest) ... Delicatobollar ...
istället för de hemlagade läckerheterna från de många kondisen i trakten.
OM till äventyrs chefen skulle beställa några temlor från Rotas konditori, så riskerar de att bli stämda.
Tyvärr så är traktens konditorier alltså ytterligare på fallrepet ... och medarbetarna på sagda organisation är grundligt trötta på Delicatobollar
Ovanstående upplägg liknar det som hänt när vår offentliga välfärd sålts ut. Inte har det blivit några glada personalkooperativ eller kreativa vårdgivare som fått anbuden, utan riskkapitalbolag ... vi sitter nu i Attendo Care och Carema smeten ...
Jag fasar för den dag då jag måste in på något boende, självklart vill jag in på ett kommunalt boende, men hips vips så är ju det försålt till de djävulens hantlangare som håvar in sina jättevinster på liggsår, vägda blöjor och död framför TVn.
Kan det plötsligt vara så att människor börjar fråga sig HUR riskkapitalbolagen gör vinster, och svaret (givetvis) blir att man drar ner på personal, blöjor, mat, lokaler och aktiviteter ...
Kan det vara så att det faktum att Alliansen tillåtit dessa vinster gjort att det inte funnits pengar att ge vård åt människor med behov av vård, utan att familjerna (läs, främst kvinnorna) fått gå ner i tid för att vårda svårt sjuka människor?
Kan det vara så att det faktum att kvinnorna jobbat mindre för att de vårdar anhöriga, gör att de bli framtidens fattigpensionärer med låg pension ...
Kan det vara så att kommunpolitikerna ska tvingas försöka kravspecificera kvalitet, för att gör de INTE det, så får de lägsta tänkbara standard för pengarna då vårdbolag INTE tänker kvalitet utan vinst...
Kan det vara så att vi äntligen börjar genomskåda nyliberalernas dimridåer ...
Problemet är bara att denna frihetens princip, samtidigt kan utnyttjas och utnyttjas de facto, till att importera människor till Sverige för att utföra låglönejobb långt under avtalsenliga löner.
Det medför att vi i en tid av historiskt hög arbetslöshet i Sverige SAMTIDIGT importerar människor som tar låglönejobb till underpris, och som dessutom är beroende av arbetsgivaren som importerat dem, så att de inte vågar säga ifrån om sina slavliknande villkor.
Förutom det fasansfulla utnyttjandet av människor detta medför, innebär det också att företag med rimliga villkor för sina anställda slås ut vid upphandlingar ...
Detta lyftes fram i söndagens Agenda.
Vi i miljöpartiet har gjort en uppgörelse med regeringen som gjort att detta blivit möjligt ...
... men, jag kan inte tänka mig att det som blivit effekten var vår avsikt.
Miljöpartiet måste ta sitt ansvar i detta och vi måste ställa krav på regeringen att snarast ändra regelverket så att den nuvarande situationen upphör.


Etiketter:
arbetskraft ,
invandring


De båda männens levnadsbanor och levnadsöden beskrevs och jämfördes. Deras böcker jämfördes och de fick tillfälle att säga diverse sanningar. Stig Larsson nämndes som en mycket ärlig person, och jag håller med, han sa sanningar rakt ut även i programmet, men på en punkt ljög han och Horace ikapp ...
Det var när programledaren frågade om deras respektive livsöden kunde ha varit de motsatta ... att Horace skulle ha suttit ensam i en etta som genial författare med ett omfattande drogmissbruk på CVn och om Stig skulle ha hyllats och omfamnats av det offentliga Sverige och blivit Svenska Akademins ständige sekreterare.
Nej, jag tror detta hade varit omöjligt, och att svaret ligger i klassbakgrunden hos de bägge männen. Horace har fått sin klassiska akademiska skolning och Stig har fått sin skolning genom läsande och diskussioner med andra mer på egen hand.
Horace lyfte fram att Stig skulle ha menat att man kunde förändra verkligheten här och nu ... och förvisso har de tillsammans skrivit en smal litterär tidskrift Kris som haft betydelse för den svenska postmodernismen ... men hur mycket blev förändrat?
Postmodernismen förefaller mig som ett envetet förnekande att vi lever i klasstrukturer och andra strukturer i samhället som till stor del styr våra liv, och som dessutom styr vårt sätt att tänka. Postmodernismen tycks se oss som fragment, men inte som en väv, och postmodernismen tycks därmed passa som hand i handske med den moderna borgerlighetens drömmar om om individen. "Satsa på dig själv" ...
Men om man ser på de bägge männen i Babels livsbana, på studiopublikens skratt ... som om de hörde en hovnarr, en elefant i en porslinsfabrik som stiger in och säger det opassande, om man ser på varför ene brukat droger och den andre champagne i maktens salonger, så blir det bara begripligt om man ser KLASS med stora bokstäver.
Chansen att Horace skulle ha suttit ensam och nerdrogad i en förortsetta är så minimal att den knappt finns, men att bägge programdeltagarna förnekar att det var något annat än slump som ledde dem till deras respektive situation i samhället, är en del av den postmoderna borgerliga förvrängningen av synen.
Jag får intrycket av att samtliga författare är ekonomer, så deras inlägg vinklas obönhörligen av denna "bias". Jag är ju forskare och samhälls/beteendevetare, med erfarenhet från universitet och högskola, från sjukvård, vårdutbildning, lärarutbildning, och numera även socialtjänst i rollen som politiker, och därmed har jag helt andra perspektiv.
Den fråga Laura Hartman ställer: "Hur får vi konkurrensutsatt välfärd att fungera optimalt?" är redan den vinklad. Välfärden är " konkurrensutsatt ". Man kunde ju också tänkt sig att frågan var ställd "hur får vi välfärd att fungera optimalt"?
Sedan kan man ju också fundera över ordet " optimalt " ... optimalt för vem? Om man tänker sig en äldre person på ett äldreboende, vad är optimalt?
Optimalt ur ekonomisk synpunkt för ett vårdbolag är säkert minimalt omvårdnadsbehov från personalens sida, boende i billiga lokaler, förnöjsamhet med billigast möjliga mat och en snabb och okomplicerad död utan krav på särskilt mycket resurser.
Optimal för den gamle och hans anhöriga är förmodligen vanligtvis trivsamt boende i hemtrevliga lokaler, med stimulerande aktiviteter inkluderat utevistelser, god mat, noggrann och effektiv omvårdnad oavsett hur omvårdnadsbehovet utvecklas, och professionell palliativ vård.
Sen kan man ju också, när det gäller ordet "optimalt" fundera över vad "samhället" vill. Tycker vi exempelvis att ett långt och stimulerande liv är ett värde i sig för våra gamla, och att de dessutom ska ha rätt till en värdig död. I så fall, då måste vi ju tycka att det är viktigt att erbjuda äldreboenden med kunskap och kompetens för att ge äldre en rik och stimulerande tillvaro och dessutom med personal med avancerade kunskaper om vård i livets slutskede.
Dels att den forskning som ändå finns inte ger några entydiga belägg för vinster när det gäller kvalitet och effektivitet.
Det tycks vara denna lilla mening som väckt rabalder i SNS.
Laura Hartman lanserar också ett (för mig) nytt ord för den typ av "marknad" som välfärdstjänster av den typ jag diskuterade ovan, nämligen "kvasimarknad", och detta begrepp tycker jag är bra, eftersom det som "handlas" är av en annan kaliber än det som handlas på det som ekonomer traditionellt kallar "marknad".
Jag kommer att fortsätta att diskutera "äldreboende" som en typ av välfärdstjänst i förhållande till Hartmans tre teser i debattartikeln.
1) I den första tesen talar Hartman om rätt grad av reglering, och att för mycket regleringar hindrar innovativa arbetssätt. Dessutom menar Hartman att det behövs regleringar för att hindra oseriösa aktörer.
Låt oss tala om hur detta skulle fungera när det gäller äldreboende. Jag skulle nog i motsats till Hartman vilja att det fanns en hög grad av reglering. Exempelvis är det oerhört centralt att det finns god dokumentation när det gäller omvårdnadsinsatser av typen delning av medicin, omläggningar av sår, hygien, urin och avföring, mat och dryck, utomhusvistelser, etc. Dessutom borde varje äldre regelbundet träffa en geriatriker, och i mån av behov andra specialister, för att få en översyn av medicinlistor och i övrigt riktade åtgärder.
Vistelsen på ett äldreboende kan förmodligen börja med att den äldre i början är mer aktiv och mindre vårdkrävande, för att i livets slutskede vara betydligt mer vårdkrävande. För
Onani I Parken | Svensk Porr
Blonda Tyska Pigan Älskar Porr Filmer - Blonda Tyska Pigan Älskar Sex
Mamman Behöver Porr Filmer - Mamman Behöver Sex